Facebookpolisen slår till

Näthat sägs vara ett stort problem. Men det är bara ett visst hat som uppmärksammas, nämligen hat som kommer från främlingsfientligt och rasideologiskt håll. Allt annat passerar under broarna.

Det fina hatet, hatet från vänster, är OK. Det anses nämligen drabba privilegierade grupper (som vita heterosexuella män), och därmed vara ett slag underifrån man både kan förstå och bör acceptera.

Det påminner lite om hur man ser på extremism i Sverige. När Mona Sahlin av alliansregeringen utnämndes till nationell samordnare mot våldsbejakande extremism var det främst nazister av typen Svenska Motståndsrörelsen som hon avsågs samordna kampen mot.

Sedan dess har alltfler fått upp ögonen för att det verkliga hotet kommer från islamister och jihadister, och Sahlin har tvingats kommentera och framföra idéer mot hur även dessa extrema grupper ska bekämpas (ingen IS-krigare har dock haft skäl att bli särskilt nervös än så länge).

En sluten grupp mot näthat har bildats på Facebook. Dess uppdrag: att granska och anmäla hatsidor. Nu ska kärleken spira på nätet igen. Nja, kanske inte riktigt.

I dag fick gruppen uppmärksamhet i SVT:s Rapport. Behrang Kianzad är en av deltagarna. Vem är då Behrang Kianzad? Jo, det är samme man som öst galla över Tino Sanandaji på Twitter. Kommentarer som "gosse, du är en munsbit för mig", "du är lustig i din enfald", "jag är precis så trevlig eller otrevlig som JAG vill", "du är fullständigt irrelevant!", "du är en Onkel Tom. Dessvärre för ointelligent för att fatta det själv.". Det fortsätter. Och fortsätter. Ja, läs själva.

Vi kan utgå från att denna Facebookgrupp kommer fokusera på hot och hat mot muslimer, feminister och allsköns människor med vänsteråsikter. Sådant ska plockas bort. Feministers hat mot män och vänsterfolks hat mot alla de inte gillar kommer inte ägnas ett ögonblicks uppmärksamhet.

Att just Behrang Kianzad, som tycks sätta en stolthet i att uttrycka sig förklenande och nedsättande om åsiktsmotståndare är ansikte utåt för en grupp som bekämpar näthat är förstås djupt ironiskt.

Att han får tid på bästa sändningstid i public service är upprörande. Men det är inte så märkligt. Behrang Kianzad arbetade nämligen tidigare på Sveriges Radio. Cirkeln är sluten.