Jag gillar när människor tar sina egna idéer och värderingar på så stort allvar att de låter dem tala i handling.
Som när Mattias Lundbäck får nog av Moderaternas inställning till personlig integritet och öppenhet i offentlig förvaltning och går ur partiet efter över 30 år. Eller som när Erik Hultin efter sju år i Centerpartiet går till Piratpartiet på grund av Centerns svek i integritetsfrågorna.
Om det inte påverkar när ens parti byter ståndpunkt, eller gång på gång säger en sak och gör en helt annan, är det inte längre en idé eller ideologi man försvarar. Utan en partilogotyp. Då kan man lika gärna bli fotbollssupporter i stället.
Mattias Lundbäck och Erik Hultin är två personer som tycker att politiskt engagemang ska betyda något i praktiken. Det hedrar dem. Men de är tyvärr ganska ensamma.
4 kommentarer:
Man kommer i sammanhanget osökt tänka på denna skämtbild:
http://www.gapingvoid.com/changethesystem117.jpg
Ett problem är att Sverige är ett centraliserat partivälde och enhetsstat.
Lösningen är densamma som förespråkas av libertarianer på andra håll i Europa, och som t.ex. senaste epidoden i Tom Woods podcastserie ägnade sig åt - secession.
http://www.schiffradio.com/pg/jsp/verticals/archive.jsp?dispid=310&pid=63225
Anonym 1: Träffsäkert.
Håller med dig på denna punkt. Jag är själv en partibytare. Ett parti är ett konglomerat av individer med olika intressen och finns det för viktiga skiljelinjer så hör man hemma i ett annat parti. Människor som kan ändra ståndpunkt är för övrigt inte de sämsta politikerna.
Skicka en kommentar