Många som förlorat anhöriga i överdoser brukar skylla på "knarket" och kräva hårdare tag. William Petzälls mamma gör i stället, mitt i chocken och sorgen, en nyktrare analys. Hon vill att den svenska nolltoleranspolitiken omprövas. Det handlar inte om att fördela skuld utan att rädda liv i framtiden.
Narkotikamissbrukare har en särställning i Sverige. De är i första hand kriminella, inte hjälpbehövande. Om du missbrukar alkohol är det betydligt lättare att få hjälp. Många behandlingar är direkt inriktade mot alkoholmissbruk (dit skickas även personer med narkotikamissbruk, missbruk som missbruk!). Olika behandlingar är därtill populära i olika kommuner. Du ska ha lite tur att bo på rätt plats.
Substitutionsbehandlingen är omgärdad med stora restriktioner och är, sett till efterfrågan, för begränsad. Petzäll var en av dem som inte fick den hjälp som egentligen finns att få. Han dog, kan man faktiskt säga, i en vårdkö.
Om det är liv och inte sin egen stolthet som politikerna vill rädda, borde diskussionen om den svenska narkotikapolitiken börja. Nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar