De stora operatörerna - Telia, Tele2, 3 - har alla börjat lagra informationen. Men många andra tvekar. De anser att lagen är alldeles för luddigt skriven. De saknar kunskap om hur informationen ska hanteras och vilka krav som ställs på personalen. Branschorganisationen IT- och telekomföretagen tror att många operatörer kommer att behöva ytterligare ett år på sig.
Så här går det när lagar ska hastas igenom av lagstiftaren. Att operatörerna först i november kommer att få information om hur säkerheten kring de lagrade uppgifterna ska hanteras känns väldigt typiskt. Först lagring, sedan säkerhet. Det är fräckt men inte alls förvånande. Vi har sett vad den här regeringen går för i dessa frågor nu.
Jag känner uppgivenhet inför utvecklingen mot en alltmer sofistikerad övervakningsstat. Att två unga kvinnor från Liberala ungdomsförbundet uppmanar regeringen att inte införa ett superregister (det förtjänar en egen bloggpost) hjälper liksom föga. Det är precis dessa unga politiker som, när de väl gjort karriär och nått riksdagen, plötsligt blir knäpptysta och trycker på jaknappen när nästa nya lag som kränker privatlivet ska röstas igenom.
Det är väldigt lätt att vara liberal och uppstudsig i ett ungdomsförbund. Väldigt få klarar att vara det i riksdagen. Och det är där, inte på ungdomsförbundens stämmor, som lagar stiftas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar