tisdag 3 juli 2012

En kulturell koloni i norr

Sverige brukar sägas vara vänster men motvilligt fascinerat av USA. Tar vi en titt på TV-utbudet, utbudet av musik i radioapparaten och av film på biografen slås vi av total amerikansk dominans.

Utbudet är förstås en viktig förklaring. Det produceras helt enkelt väldigt mycket på andra sidan Atlanten och en hel del håller tillräcklig klass för att fungera i TV, på radio och bio. Språket är en annan förklaring. Engelskan är stor i Sverige. Svenska niondeklassarna är bäst i världen på engelska, men alla åldersgrupper kan göra sig förstådda på språket i vårt land. Så pass att många som flyttar till Sverige av lathet väljer att tala engelska i stället för att lära sig svenska.

Allt detta påverkar vad vi betraktar som tillgängligt och inte. En indisk film en fredagskväll drar helt enkelt inte lika många tittare som en amerikansk. En osentimental tysk polisserie känns inte lika tillgänglig som småputtriga Morden i Midsomer. Emellertid produceras det både bra filmer och serier i dessa länder.

Ännu svårare är det förstås att locka svenskar att se en kinesisk film, som inte nödvändigtvis är lika lättsmält som en amerikansk popcornrulle och där språket dessutom är främmande för flertalet. Detta borde inte möta några hinder eftersom filmer textas i Sverige, vilket möjliggör för alla att ta del av nöjesutbud från världens alla hörn. Ändå matas vi med ett ytterst smalt segment från USA och några få grannländer. Det är kulturell utarmning och inget annat.

Kulturella uppfattningar avspeglas i musik, film och litteratur. Det finns därför mycket att lära sig av hur andra länder ser på världen genom att ta del av deras populärkultur. Att USA räddar världen i var och varannan actionrulle och står i givakt inför Nationen och Militären är för varje svensk bekant. Men Ryssland har inte riktigt samma bild av historien som väst, vilket märks i populärkulturen. Och i Kina fortsätter de onda japanerna att vara perfekta filmskurkar, också det ett historiskt arv.

Tittar man på nöjesutbudet kan Sverige närmast likna en kulturell amerikansk koloni. Lite mer mod från alla som ansvarar för import av utländsk underhållning skulle inte skada. Det finns en värld utanför den anglosaxiska också och att förstå den lite bättre skulle göra många gott. Dessutom: Vi har väl ändå fått mer än nog av olika versioner av CSI nu?

Tidigare bloggat:
Nya tider, nya språk

Inga kommentarer: