Storbritanniens premiärminister Theresa May har bekräftat att hon siktar på en så kallad "hård Brexit", vilket betyder att britterna lämnar EU:s inre marknad vid sitt utträde om cirka två år. De lämnar EU men inte Europa, som May uttryckte det.
I svenska medier har britternas beslut att lämna EU beskrivits som en katastrof, närmast en vettvillings verk. I dag kallas Brexit att "kasta sig över klippbranten". Förståelsen för resultatet av folkomröstningen har varit obefintligt och förklarats med växande främlingsfientlighet och rasism på de brittiska öarna. Struntprat, förstås.
Läsare av denna blogg vet att mina känslor för EU-projektet är tämligen svala (eller snarare något agiterade). Jag vill kort sagt att Sverige också lämnar unionen, att EU faller samman och ersätts av ett nytt samarbete mellan suveräna demokratiska stater med gemensamma intressen.
För ett Storbritannien utan EU:s bojor öppnar sig onekligen stora möjligheter. De kan satsa på att förbättra företagsklimatet, sänka skatterna och så snart utträdet trätt i kraft se till att börja förhandla ett handelsavtal med USA och övriga världen. Det EU som återstår kommer enligt vissa bedömare att gräla ännu mer om hur unionens växande verksamhet ska finansieras, nu utan britternas hjälp.
Det den brittiska regeringen bör göra nu och framgent är att se till att skapa de bästa möjliga villkoren för Storbritannien utanför EU, utan hänsyn till vad EU tycker om det. Led vägen och visa att det går alldeles utmärkt att ha en god välståndsutveckling utan en överstatlig rock.
I debatten låter det ibland som att det inte har funnits en värld innan EU, och att världen närmast skulle gå under i kaos om EU inte längre fanns.
Ett lyckat brittiskt utträde kan dels få alla domedagsscenarier att komma på skam, dels uppmuntra fler länder att följa efter. Det vore i slutändan bra för alla - utom möjligen alla som tjänar sitt levebröd i den annalkande EU-staten.
17 kommentarer:
Ett av de bättre nysvenska orden på länge.Appropå Katerina Janouch och liberala kulturkoftors catfight i MSM iofs.
Tyckegravskriget.
Twitter har sina stunder.En naturlig fortsättning på Åsiktskorridoren.
Ja, inte sjönk ön efter valet.Vare sig den engelska eller den amerikanska.
Ekonomin verkar ha klarat sig hyfsat trots att varenda tyckare påstod motsatsen.
Faktum är väl att MSM har haft så mycket och många fel att det är rätt magstarkt att
tjata om faktaresistens?
Sverige har en konstruktiv roll att fylla i förhandlingarna säger såna som Ann Linde och Stefan Löfven.
Det har vi väl alltid.Skrapar man lite på ytan bor det en liten förnuftig svensk i alla
som bara vill titta fram.Om EU hanterar den här frågan konstruktivt svenskt så fortsätter fredsprojektet att rulla på.Dom andra får en chans till att ta sitt ansvar och att vara sådär härligt svenskt konstruktiva som vi vet att dom vill vara.
/Tyckegravskriget
Det är så klart många proffstyckare, självutnämnda experter, knapptryckare och pajaspolitiker som gärna ser att EU är kvar i nuvarande form, vad ska de annars göra om EU faller? Journalister som sitter och frotterar sig med ovanstående inne i värmen vill ogärna hamna ute i det kalla igen.
EU vare en bra idé med en bra grundtanke som spårade ur till ett översitteri och ett utjämningssystem som får den svenska kommunala dito att verka genomtänkt och rättvis.
Nu när Obama varit storsint och kortat Mannings straff, ivrigt påhejad av Aftonbladet, kunde väl Löfven vara storsint och benåda Assange?
Letar febrilt i tidningens opinionsjournalistik men hittar inget.Assange är ju brottsling vetja.
Det är annorlunda.Helt annorlunda.
Bara Sverige svenska sanningar har.
Hej.
EUSSR är det en och annan som skriver när det handlar om EU. Något överdrivet måhända men associationen ligger mer åt Sovjet och Kina än mot USA.
Nu är dock frågan vem som blir sist kvar och får ta smällen om det rasar.
Hur ser de olika ententerna ut månntro? Skulle inte satsa pengar på att Sverige räknas som en viktig part till någon falang, snarare som en godtrogen nickedocka under Bryssel/Strasbourgs ledning.
Skall vi gissa på Tyskland, Danmark, Italien, Österrike som en grupp, Frankrike som sig självt, Spanien och Portugal avvaktande, samt Visegradländerna som en enhet och Grekland som Svartepetter. Plus lite 'spill i kanterna'.
Det blir nog inget nytt Sarajevo, som förra gången; men när miljoner fortfarande söker tränga in i Europa på alla fronter och EU fortfarande inte fungerar eftersom det inte kan fungerar som det är konstruerat - vad händer?
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
I Sverige skulle en synonymordbok med bara ordet rasist vara oändlig.Däremot saknar vi svenska ord för herding och hoarding.Det första betyder att man springer i flock, det andra att man samlar junk på hög för att man inte kan göra sig av med det.Gamla dagstidningar från 70-talet.Videokassetter från 2006.Skrot.Junk.
Ett ord som åsiktskorridor är däremot svenskt.Mycket till och med.Troligen är det nödvändigt för att kunna ta sig fram mellan allt lagrad junk.
Otroligt irriterande med alla som med skräck i rösten undrar om någon alls kommer att få jobba i UK, om hen kommer att slängas ut.
Om det vore unga som aldrig upplevt en tid före Sverige i EU, skulle jag säga mindre men det är även folk i min egen ålder. En ålder där i ungdomen kompisar glatt jobbade som Au-pairs lite överallt, studerade utomlands (i EU-länder dessutom) och även stannade kvar... HUR kunde de göra DET?! Förmodligen med lite mer pappersarbete än vad gemene räddhågad gnällspik verkar vara beredd lägga tid på.
För min del får gärna passkontroller återinföras lite överallt det med. Uppvuxen med en familj som ofta tog bilen till kontinenten på semester och minns passköerna. No problemas, det turades om att köra fram bilen medan övriga turistade lite.
@Rikard: "grekland som svartepetter". +1 :-)
Nja, splittras EU tror jag snarare att det kommer att ske längs de demarkationslinjerna: protestanter, katoliker och ortodoxa. (Med vissa undantag med tillägg och avdrag.)
Som jag har sagt tidigare, jag känner inte Frankrike särskilt väl så jag kan mycket väl ha fel här, men mitt intryck är att Frankrike lixom aldrig - egentligen - lämnade l'ancien régime och innerst inne tycker att Solkungen, det var tider det. (Därför tror jag oxå, som du, att Frankrike är för sig.)
De östeuropeer som jag har haft kontakt med har alla varit stora EU-anhängare - främst för att det flyttar dem bort från ryssen (deras egentliga overlord). En ungrare jag känner blev väldigt upprörd när jag berättade att ryssar under ishockey-VM hade viftat med den dubbelhövdade örnen. Men om valet står mellan ryssen och turken... Det är länge sedan de kände den senare, medan de skador som Sovjetunionen åsamkade i östeuropa är alldeles färska. Jag vet inte, men med tanke på Visigrad-gruppens hårdnackade motstånd mot invandringen, vilket gör dem impopulära i väst, så kan det vara möjligt/troligt att de så småningom vänder sig österut iaf. (Utom Polen, som sin vana trogen imploderar).
(Och Frankrike går till presidentval med 2 st ryssvänliga kandidater: de tror att Putin är Peter den Store.)
Det är tydligen orolig stämning där i Davos.Det oantastliga Sverige har solkats.Vår alldeles egna Solkung har fått ett svart litet moln på sin annars så klara himmel.
" Det är en person som gör ett, enligt min uppfattning, väldigt konstigt uttalande. Respekten är stor för den svenska och den nordiska modellen, att vi kombinerar produktivitet med jämlikhet, bra arbetsvillkor för löntagare med produktiva och effektiva företag och en välfärd som bidrar. Det finns en stark tilltro till det"
Känns det inte lite snarstucket det där?Jag menar Solkungen är ändå på plats där i Davos för att
glänsa och sprida visa ord.Då stör en liten fluga idyllen.
Förbudet mot osvenska åsikter och landsförräderi ligger inte långt borta.Vad säger Advokatsamfundets ordförande?
Lotta Grönning sticker ut hakan:
http://www.svt.se/opinion/sluta-slapa-skribenterna-till-skampalen-1?cmpid=del:pd:ny:20170118:sluta-slapa-skribenterna-till-skampalen-1:nyh
Nä nu är allt Expressen Kultur ute och cyklar.Man pekar ut självaste Aftonbladets Kulturs Maj Wechselmann som putinistisk påverkansagent aka femtekolonnare.
Maj Wechselmann behöver inte pekas ut.Hon har gjort allt hon kunnat för att visa en hel värld vems ärenden hon går.I decennier dessutom.
(Krånglig beteckning förresten men jag gissar att språkrör är upptaget?)
Annars trodde man att vi var rörande eniga om att Egor Putilov fd SD var Kremls agent i Sverige men Aleksej Sachinin(också AB Kultur)pekas ut.
Lars Wilderäng, Sveriges meste russofob, går i spinn.Inte helt olik en upphetsad Arnstad där på bloggen.
Får vi dessutom se eldfängda centerpartister i riksdagen kräva statsministerns avståndstagande?
Och vad säger statsministerns stödtrupper i V? Den gode Sjöstedt är ju annars inte den som är den..
Löfven gör nog bäst att resa till Iran lite tidigare.Hans åsikt kan krävas i alldeles för jobbiga sammanhang på hemmaplan.Aftonbladet brukar ju ha statsministerns öra vad det gäller NATO tex.
http://www.expressen.se/kultur/hemliga-namnen-i-studien-om-kremlfjask/
http://cornucopia.cornubot.se/2017/01/expressen-kultur-granskar-kremls.html
Nya spännande utmaningar för landet som är bäst i klassen enligt Carl B Hamilton(L).
"När USA drar sig tillbaka bakom murar och tullar bör EU, Tyskland och även Sverige bereda sig på att de bör överta USA:s roll i världsekonomin som den främste beskyddaren av det multilaterala handelssystemet och internationella institutioner, som WTO. Det kan visa sig bli en av EU:s och Sveriges alla viktigaste internationella uppgifter det närmaste årtiondet. Den ambitionen och det stabiliserande ansvaret bör EU-länderna klargöra att EU är berett att axla. EU-kommissionär Cecilia Malmström bör nu prova ut sin ledartröja!"
http://www.svd.se/hamilton-amerikansk-retratt-kan-ge-europa-nya-chanser
Ygeman tar till standardknepet.Det är alkoholens fel att det tafsas på festivalerna.Man ska se över utskänkningen.
Inte så konstigt kanske eftersom man inte forskat djupare inom området sedan 2005.
Men är det inte de socioekonomiska faktorerna så är det alkoholen.Och naturligvis jobben.Alltid jobben.
Själv sätter jag en femma på mellanölet och videovåldet.En dödlig kombination.Har alltid varit!
Inte bara Inte-Rasist-Men och Researchgruppen som trålar Facebook.
"Sverige begär mest i Norden från Facebook"
och ändå finns det plattnackar som sitter där och skriver?!
http://www.sydsvenskan.se/2017-01-18/sverige-begar-mest-i-norden-fran-facebook
Storbritannien vill behålla den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital mellan sig och EU, och även ha en fortsatt stor rörlighet för EU-medborgare, dock med möjlighet för mottagarlandet att styra inflödet. Varför är detta så oacceptabelt? Är det inte precis detta som folken i EU-staterna skulle önska för egen del? Varför kan inte stats/regeringscheferna i Rådet enas om detta och köra över kommissionen, EU-parlamentet och rådspresidenten?
EU har utvecklats till ett marxistiskt vänsterprojekt som är motståndare till i stort sett alla former av personlig frihet. Ett klåfingrigt byråkratiskt monster med totalitär agenda. Detta var inte det EU jag röstade för. Vi bör lämna unionen. Sveriges regioner borde även lämna DDR-Sverige.
Jag är så trött på mina vänner och bekanta! Så snart det ska diskuteras politik så utgörs ”diskussionen” snarare av något slags tävling att ur minnet kunna recitera DN:s ledarsidor och agendajournalistik från de senaste veckorna. Apropå domedagsprofetior för USA och Storbritannien. Även om jag själv förstås inte kan veta att USA med Trump eller Storbritannien utan EU kommer att bli bättre än motsatsen så blir jag bara så fruktansvärt trött på det färdiga åsiktspaket som de flesta håller sig med. Det är ju faktiskt så att vi inte vet vad som kommer att hända och att vi måste vänta och se. Oftast orkar jag inte säga något, men när jag gör det brukar folk sitta knäpptysta med vitt uppspärrade ögon och mun. De alternativa synsätt (bl.a. vad Engnell och Dick Erixon brukar skriva) som jag levererar är uppenbarligen något de aldrig någonsin hört talas om eller kunnat tänka sig. Det går inte att placera på deras mentala karta. Och desto ensammare känner jag mig. Jag hamnar i en sådan konstig situation när jag försöker nyansera deras ofta extremt fördömande och kategoriserande utsagor. Och inte har nån hört av sig och varit imponerad över hur jag kunde veta att Trump skulle vinna heller. En vecka före valet hette det bland kompisarna att Trump inte hade en chans och jag sade emot att det hade han visst och att det ännu inte var avgjort.
Kombinationen av politiskt korrekt initierad åsiktskorridor och väl utvecklad konsensuskultur är mycket olycklig. Likaså är det bekymmersamt med den ideologiska klyfta som har vuxit fram mellan a) en globalistisk, liberal medelklass främst i storstäderna, b) en nationell, konservativ befolkning utanför storstäderna. Så är det väl mer eller mindre i alla västländer i dag. Jag har intresserat mig en del för dessa frågor på senare tid. Man vill ju ”känna sin motståndare” så att säga. Intressant är ju att ”motståndaren” till stor del inte verkar vara intresserad av att lära känna mig/oss, men det är ju bara till vår fördel... Jag tycker inte att jag ännu har ringat in problemkomplexet tillräckligt mycket för att vara nöjd, men jag har haft nytta av Jonathan Haidts bok, Stefan Molyneux (videor på Youtube) och nu senast ett program från Det Goda Samhället: https://www.youtube.com/watch?v=eNgmoOy1dC0
Hallsten Stenkilsson
I samband med folkomröstningen i UK sa alla experter att ekonomin skulle rasa samman så snart valresultatet stod klart. Vad hände? Jo, UK:s ekonomi har utvecklats positivt.
Så mycket för alla dessa experter.
Hej.
@Hallsten Stenkilsson:
Välkommen i det gröna, sade fan satte sig bland nässlorna.
Det är som du skriver, och inte för att jag vet om det hjälper men vi är många som delar den känslan - snart tillräckligt många för att i levande livet kunna stötta varandra i sådana samtal som du nämner.
Beteendet du beskriver grundar sig i vår medfödda impuls att göra lika i grupp, då det ökar individens överlevnadschanser; vår sociala miljö och vårt materiella överflöd ligger långt före vår biologiska evolution. Du kan till och med med lätthet få människor att säga emot sig själva i samma samtal så länge de ges möjlighet att följa gruppens konsensus och belönas för detta (minsta möjliga belöning är att få tillhöra gruppen, vilket troligen är det som håller kvar människor i sekter och destruktiva relationer - att vara ensam innebär kraftigt försämrad chans för överlevnad). Solomon Asch:s studier i konformitet visade att till och med något så enkelt som olika långa streck kan få en enskild att anpassa sig till gruppens uppenbart felaktiga konsensus, över trettio procent av respondenterna gav fel svar trots att de i intervju efteråt påpekade att de såg att gruppen hade fel. Tänk då hur mycket svårare det blir att stå emot en grupp i frågor som är betydligt luddigare än längden på streck.
Sträck på dig, tycker jag. Den som visar gruppen att man kan tänka annorlunda är att likna vid en såningsman, även om priset kan vara högt i socialt kapital.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Skicka en kommentar