måndag 4 juli 2016

Ett Kina i förändring


Efter en månads rundresa i Kina och Hongkong är jag tillbaka i den svenska verkligheten igen. Att resa är inte bara att få uppleva spännande platser och äta och dricka gott. Det är att vidga vyerna, att skapa nya intryck och att inte minst få perspektiv.

Kina har en fantastisk potential. Det är ett land med en strävsam och hårt arbetande befolkning, en rik historia, fantastisk natur, stora pluralistiska städer, världens bästa kök och mycket annat. Men Kina styrs sedan 65 år enväldigt av ett kommunistparti, vilket omöjliggör för landet att nå denna potential och verkligen bli Mittens rike i världen.

Ekonomiskt har Kina sett en exempellös utveckling under de senaste dryga 30 åren. Flera hundra miljoner kineser har lyfts ur extrem fattigdom. Landet har en växande medelklass, och det går inte annat än att säga att marknadsreformerna har fungerat. Men det som saknas är en fri ekonomi som inte styrs helt av staten, ett oberoende rättsväsende, riktig äganderätt och ett avskaffande av censuren. Allt detta är faktiskt viktigare än flerpartisystem och fria val.

På ytan ser allt normalt ut. Kina förefaller vara som vilket modernt asiatiskt land som helst. Men väldigt mycket av det som liknar normalitet är en sorts kuliss. Bakom alla banker, gigantiska byggarbetsplatser och nya fina snabbtågslinjer står en enda kraft: 中国共产党,Zhōngguó gòngchǎndǎng, Kinas kommunistiska parti.

Att inget i Kina kan ske utan KKP:s tillåtelse är förstås en överdrift - partiet har varken den kontrollen över det sociala livet eller den blodtörstighet som Nordkoreas styrande arbetarparti har. Men eftersom den kinesiska befolkningen saknar verklig äganderätt och det statliga ägandet i näringslivet är så omfattande, kan det med fog hävdas att inga större affärer kan ske utan partiets tillåtelse. När Saab-ägarna Nevs nu vill bygga elbilar och sälja i Kina är det därför avgörande att företagets ledning har goda kontakter med den kinesiska regeringen och med lokala partibossar. Pengar saknas sällan där.

Ett exempel på vilka konsekvenser partiets makt kan få för enskilda personer fick jag när jag besökte min frus hemstad. I Zhanjiang (湛江) på sydkusten i Guangdong-provinsen växer lyxhotellen och lägenhetskomplexen mot skyn precis som i alla kinesiska städer. På bara några år har helt nya kvarter byggts på gruset från de gamla. Precis som i Sverige byggs det för människor med pengar.

Ett av de femstjärniga hotellen vars fasad lyser upp omgivningen på kvällen står emellertid oöppnat. Allt är färdigt, hotellrummen står klara att ta emot sina första gäster. Men invigningen stoppades av de lokala myndigheterna. Hotellägaren tog livet av sig. Kanske hade han inte mutat rätt person. Eller kanske var han en i raden som de facto hade mutat någon, eftersom det är så affärer görs, och som därför blev ett av många små eller medelstora offer för president Xi Jinpings antikorruptionskampanj. Konsekvensen blev i vilket fall att ett färdigbyggt hotell nu står helt tomt.

Tomma hus råder det för övrigt ingen brist på i Kina. Såväl i städerna som på landsbygden finns de i överflöd. Vissa är färdigbyggda men flertalet knappt halvfärdiga. Sannolikt tog pengarna slut och eftersom någon äganderätt inte existerar är det enklast att bara låta det tomma skalet stå kvar och skräpa ned omgivningarna och börja om någon annanstans.

Med rätt sociala, politiska och ekonomiska reformer skulle Kina kunna bli ett helt fantastiskt land för investeringar men inte minst för vanligt folk att bo i. Ty det finns i dag stora bekymmer som har direkt med KKP:s sätt att styra att göra. Inte minst gäller det miljön. Med en fullständigt hänsynslös syn på natur och djurliv har KKP ända sedan Maos dagar sökt besegra naturen för att uppnå politiska mål.

Effekterna syns överallt i form av livsfarlig luft i storstäderna, gift i barnmat och skrupelfria näringsidkare som säljer rapsolja från rännstenen som ny. Bland mycket annat. Vi har till och med hört talas om fejkade dumplings som innehöll färgat papper i stället för kött.

Det är inte konstigt att det bland kineser finns en mycket utbredd misstro mot om det man köper i butiken är äkta eller rent av ätbart. Denna misstro finns även mot myndigheter i allmänhet, och inte utan anledning. Korruptionen, som är en väl rotad del av systemet, förtär tilliten i samhället.

Jag tror tyvärr inte på snabba politiska förändringar i Kina. Sittande ledare lär snegla mot Singapore snarare än väst. Bara att få en befolkning på över 1,3 miljarder som aldrig upplevt demokrati att förstå att det finns alternativ till dagens kinesiska enpartisystem är en stor utmaning.

Det vi kan hoppas på är att KKP med tiden blir alltmer irrelevant i människors vardag och att även partiets egna börjar ledsna på de uppenbara svagheterna och begränsningarna i det system de skapat. Stegvis kan vi då få se vissa lättnader i det politiska förtrycket.

Jag hoppas att jag kommer få se ett demokratiskt Kina under min livstid. Det är nämligen ungefär det tidsperspektivet jag tror att vi behöver ha.

Avslutningsvis en homage till VPN-tjänsten Private Internet Access, PIA, som fungerade strålande under min vistelse (i alla fall under 98 procent av tiden).


Mat av det ofarligare slaget: rökt ris i bambu.

6 kommentarer:

Jonas sa...

"gift i barnmat och skrupelfria näringsidkare som säljer rapsolja från rännstenen som ny .... fejkade dumplings som innehöll färgat papper i stället för kött"

Och hur tänkte du att man skulle lösa dessa problem med minskad statlig kontroll?

Hans Li Engnell sa...

En stat som inte är genomkorrumperad skulle ha större möjligheter att förhindra att barn dör av förgiftad mjölk.

lensof sa...

Det säljs en hel del ekologiska produkter i Sverige som har framställts i Kina. Finns det risk att även detta är fejk eller går det att ha fungerande kontroller på det vi importerar. Framför allt har jag varit fundersam på sådant som ställer krav på en ren miljö att växa och utvecklas i. Hur ser du på detta?

Anonym sa...

Hej.

Det är kärnan i problemet - hur kan Kina fortsätta vara en enhetlig stat om landet demokratiseras?

Jag tror att västerländsk demokrati med liberala individualistiska frihetsideal är alltför mycket en kulturprodukt för att kunna implementeras i orientaliska eller asiatiska statsskick - Japan och Sydkorea är väl de strålande undantagen i någon mån, men saknar inte heller de sina traditionsgrundade proppar i systemet. Det är för mig tveksamt om det går att genomföra en demokratisering efter västerländsk modell, om man antingen inte anlägger kulturförändringsperspektiv, och sätter tidsramarna i århundraden, eller utsätter landet för samma behandling som Japan, Korea och även Vietnam; dvs att krossas militärt av den konkurrerande kulturen. Föga önskvärt, och föga troligt, hur mycket amerikanerna än kryssar i havet utanför Kina.

Paralleller i Europa, och hennes historia, saknas inte.

Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare

Hans Li Engnell sa...

Jag tror att västerländsk demokrati med liberala individualistiska frihetsideal är alltför mycket en kulturprodukt för att kunna implementeras i orientaliska eller asiatiska statsskick.

Jag lutar också åt denna slutsats. Jag tror inte att Kina någonsin kommer bli en komplett demokrati efter västerländskt snitt, ej heller det "Kinas förenta stater" efter amerikansk modell som många drömmer om. Kina kommer välja en egen väg. Min förhoppning är att det blir en väg där mänskliga fri- och rättigheter respekteras, där censuren om inte försvinner så åtminstone begränsas kraftigt och där landet får ett rättssystem som är oberoende av den politiska makten. Det sistnämnda är en förutsättning för så mycket annat.

kristian3119 sa...

I, vill jag minnas, "What the Victorians did for us" (det senaste jag såg på TV, ett par år sedan) talades om det obefintliga konsumentskyddet på 1800-talet. Man köpte inte längre av bagaren, slaktaren eller skomakaren på hörnet, nu var det industriprodukter på gott och ont.
Ett exempel får räcka: ett butiksbiträde vittnar inför domstol om hur hans arbetsgivare smält ned bruna stearinljus och sålt det som "choklad."

Från ingenstans kommer nu företag som har varumärken att skydda. Det är inte köpmannens handslag eller någon statstjänsteman man litar på, utan varumärket.

lensof:
En undersökning i USA, jag gissar New York och någonstans på västkusten, gav vid handen att 50% av sushi som skulle vara lax var andra fiskar. Går det att fuska så kommer någon att göra det.

Rikard:
Vill som vanligt tipsa om George Mikes "Land of the Rising Yen" (1970) där han säger att allt Japan gör, gör de av två anledningar:
1) Det har visat sig fungera (Krig, kejsare, samuraiklass - Nej. Hårt arbete, studier, teknik - Ja)
2) Det håller gaijin på armlängds avstånd, inte fysiskt utan mentalt (sociala ritualer, tre a fyra skriftspråk)