Frihetliga perspektiv på aktuella händelser med fokus på rättssäkerhet, kroppslig autonomi - och lite Kina (从个人视角解读法治,时事,自由主义与中国事件)
måndag 23 november 2015
Fisliberaler
Folkpartiet har bytt namn och heter nu bara Liberalerna. Det beslutades på partiets landsmöte under söndagen. Sällan har en namnändring känts så obefogad.
Vi ska heta det vi är, sa den omvalde Jan Björklund. Vilket förstås gav upphov till en rad mer eller mindre träffsäkra förslag i sociala medier.
Liberaler runt om i landet har oroat sig för vad de nu själva ska kalla sig. Ty om nu folkpartisterna har något slags ensamrätt på begreppet "liberal", blir det knepigt att kalla sig liberal i fortsättningen. Om man nu inte är folkpartist. Och vad är då företrädarna för Liberalerna? Liberalpartister? Inte alls, skulle Liberala partiet hävda.
Jag tror inte att namnbytet kommer ge någon nytändning eller öka intresset för Björklunds parti. Innehållsmässigt är detta nämligen fortfarande samma blandning av folkhälsofascism, moralism och politikers rätt att utöva stort inflytande över människors vardag.
Det är fortfarande ett parti som vill att du ska tvingas köpa alkohol i en butik som drivs av ett statligt monopol. Som vill att det ska vara förbjudet att köpa sexuella tjänster. Som vill upprätthålla en av västvärldens mest repressiva narkotikalagstiftningar. Som är för massövervakning. Och som vill tvinga föräldrar att dela mer lika på föräldraledigheten. Grundsynen är således inte att människor ska få välja själva utan att det är politikerna som bestämmer.
Jag förstår inte vad i Liberalernas politik som Björklund tycker är så liberalt att det finns i "partiets DNA". Att ett parti som inte är liberalt kallar sig Liberalerna är månne ironiskt. Men förhoppningsvis kan namnbytet få journalister och medborgare att börja fundera över vad liberalism egentligen är.
Liberalism är nämligen att ge människor makt över sina egna liv. Att ge dem både frihet och ansvar. Liberalism är därmed inte, som Centerpartiet tycks tro, att ha världens mest generösa asylpolitik utan krav på att den som kommer ska försörja sig och de sina. Liberalism är heller inte, som Liberalerna tycks tro, att med tvång få människor att leva sina liv på ett visst sätt.
I den bästa av världar kan Folkpartiets namnbyte rent av bidra till en diskussion om vad liberalism är. Att hjälpa partiet till högre opinionssiffror lär det däremot inte göra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Anmäl "Liberalerna" för falsk varudeklaration är mitt förslag.
Hej.
Det är mycket som kan sägas ligga i en organisations DNA, inte minst inavelsbetingade mutationer och andra genetiska sjukdomar, samt cancer. Måhända etiketten liberal inte har mer med innehållet hos personen att göra än yttre attribut.
Måhända vill Liberalerna lansera den sorts Liberalism som inte tål se lidande på grund av friheten att svälta var man vill, sälja sin kropp, eller göra andra beroende för att förtjäna på detta, och i den viljan slirar över i statssocialismens förmynderi.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare
Bra skrivet om detta parti som nu går under en helt felaktig beteckning, för liberala är de verkligen inte. Dessutom står ju Birgitta Ohlsson i kulisserna och väntar på att ta över och då blir det väl ännu mer förmynderiförslag därifrån.
Svenne P
Slagordspartiet, Kampanjpartiet eller Utspelspartiet mer verklighetsanpassat.
Fisliberaler. Det var ingen dålig beskrivning av ett parti vars landsmöte speglar den brist på idéer som präglar partiet. Just namnbytet är det enda som vi vanliga medborgare kommer att komma ihåg. I princip alla inflytelserika bloggare verkar tycka att detta är en pseudoåtgärd. Positioneringen blir närmast Orwellsk. Krig är fred, ni vet...Liberalerna är, tja nåt annat...fisliberaler är en snäll beskrivning rent av om än inte så säljande.
De är förvisso inte ensamma om att ha problem att orientera i begreppet "representativ demokrati". I riksdagens ordbok definieras begreppet så här: "Medborgarna väljer representanter som fattar besluten". Kruxet är att FP a k a Liberalerna verkligen fattar besluten. Uppifrån och ned. Ofta körs deras kärnväljare över och korvstoppas med idéer från en partielit som ser mer till sina egna övertygelser och projekt än att lyssna in väljarna. Ni vet, de där människorna på vars mandat politikerna förväntas agera.
Personligen struntar jag i hur det går för Björklunds kompani. Synd att han inte orkade styra upp Erik Ullenhag när de satt i regeringen. Han har säkert haft sin del i att deras väljare sviker. Han söker visst ambassadörstjänster nu, vilket han säkert kommer att förlänas efter lång och trogen tjänst i migrationsupplysningens tjänst.
Ironiskt att detta parti är lika klåfingriga och ivriga på att styra i folks vardag som sossar och vänsterpartister.
Ofrihet är Frihet.
Har vi inte haft denna diskussion i rätt många decennier nu?
FP bildades på 30-talet som en sammanslagning av de frisinnade och de "liberala", där de sistnämnda definitionsmässigt var nykterister, och frikyrkopuritanernas parti före KD.
Dem som står för den ursprungliga riktiga liberalismen har fått kalla sig libertarianer istället, sedan begreppet kapats av nykteristiska socialister i slutet av 1800-talet (vilka då kallade sig "nyliberaler" eller "socialliberaler").
Andra begrepp dem som står för de verkligt liberala idéerna kan använda för att inte förknippas med den urflippade variant som finns i FP aka Liberalerna, är kanske voluntarism?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Voluntarism
Neo-abolitionism?
http://zerogov.com/?p=2491
Eller autarkism?
https://en.wikipedia.org/wiki/Autarchism
Skicka en kommentar