Den kinesiska humlan

Att Kina har genomgått en fantastisk utveckling sedan landet öppnades mot världen efter Mao Zedongs död behöver knappast påpekas.

Landet brukar kallas "världens fabrik". Din Ipad, din PC, din spelkonsol, smarttelefon, radio och TV tillverkas i Kina. Många av dina barnleksaker likaså. Numera har Volvo en fabrik där. I Kina finns städer som enbart fokuserar på en sorts tillverkning. Vi har exempelvis toalettstaden, som gör toalettstolar.

I takt med att reallönerna ökat i Kina har viss tillverkning flyttat till fattigare grannländer. Men det stora bekymret har varit bristen på innovationer. Att kopiera andra har kinesiska företag varit duktiga på länge. Men egna uppfinningar, egen innovativ utveckling, har nästan saknats helt.

Detta kan vara på väg att ändras. Kina toppar nu patentligan i världen. Under 2013 stod landet för en tredjedel av alla patentansökningar.

Tecknen har visserligen funnits där. Huawei (华为, Huáwèi uttalas med ske-ljud som i skälva och med fallande ton på slutet) passerade Ericsson i antal patent för några år sedan. Huawei grundades 1987, Ericsson har funnits sedan 1876.

Att bara mäta antal patent räcker inte för att avgöra om ett land är en kunskapsnation eller ej. Men tecken tyder på att Kina kan vara på väg att gå från tillverkningsindustri till kunskapsintensiv industri. Om detta håller i sig är det oerhört positivt. Men också oväntat.

Västliga ekonomer och bedömare har hävdat att Kinas utveckling inte kan upprätthållas utan politiskt reformer. I detta antagande har legat en förhoppning om att den kinesiska ledningen skulle tvingas till reformer för att klara fortsatt tillväxt. Tesen har varit att ett auktoritärt styrt land som inte belönar eller uppmanar till kreativitet och spontanitet, där fritt tänkande tvärtom är farligt, inte kan bli en kunskapsnation. Det finns mycket logik i det antagandet.

Ta det kinesiska skolväsendet, som är väldigt hierarkiskt. Detta har sina förtjänster i upprätthållen studiedisciplin och flit men det gör samtidigt eleven oförberedd på att hitta egna lösningar. Skolan fokuserar, i likhet med andra asiatiska utbildningssystem, på korvstoppning och utantillkunskaper. Inte på problemlösning, egna lösningar och elevens förmåga till självständigt tänkande. Detta blir tydligt när kineser kommer till Sverige och får svårt att anpassa sig till den svenska skolan.

Om Kina trots det auktoritära styret, trots censuren, korporativismen, korruptionen, det politiska rättsväsendet och det hierarkiska utbildningssystemet lyckas bli en kunskapsnation är det mot mångas förväntningar. Det vore definitivt positivt för landet men samtidigt skulle förhoppningen om oundvikliga politiska reformer komma på skam. Igen.

Då skulle det faktiskt visa sig att den kinesiska humlan trots allt flyger. Åtminstone ett tag till.