Moderata ungdomsfeministerna

Mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för maktstrukturer i Sverige. För att ge ökat skydd åt den sexuella integriteten bör en samtyckeslagstiftning införas.

Det har onekligen hänt en del i Moderata ungdomsförbundet sedan jag var aktiv i slutet av 90- och början av 2000-talen. Då stod striden i distrikten mellan nyliberaler och konservativa. I dag står dörren uppenbarligen öppen för statsfeminister, och två företrädare - varav en är distriktsordförande för Muf i Skåne - kan upprepa gamla statsfeministiska slagord på Brännpunkt utan att det upplevs som märkligt.

Detta är en utveckling som har pågått parallellt med avideologiseringen av moderpartiet. Tidigare Muf-basen Nyklas Wykman ville att förbundet skulle tala mer om könsmaktsordningen. Så sent som i januari i år skrev förste vice förbundsordförande Rasmus Törnblom att det är viktigt att moderater också kallar sig feminister.

Detta är inte borgerligt. Det är inte liberalt. Det är tvärtom kollektivistisk smörja som borgerliga partier och förbund borde hålla sig goda för, som de borde bekämpa, inte omfamna. Moderaterna borde inte alls "ta täten i jämställdhetsfrågan" utifrån en statsfeministisk infallsvinkel, utan tvärtom ta strid mot det strukturella maktperspektiv som företräds av Gudrun Schyman, Madeleine Leijonhufvud och Birgitta Ohlsson.

Men å andra sidan är Muf:arnas utspel inte alls förvånande. Det är trots allt ungdomsförbund till ett parti som dominerar den regering som skärpte den feministiska sexköpslagen.