Jag undrar om det har hänt förut att en stor svensk riksnyhet, en potentiell politisk bomb, som har engagerat i princip hela den svenska bloggosfären i veckor samtidigt i det närmaste har tigits ihjäl i svenska medier. Frågan är vad det säger om oss bloggare och framför allt: vad säger det om våra traditionella svenska medier?
Normalt sätts de flesta nyheter i de vanliga medierna för att sedan kommenteras och utvecklas i bloggosfären. Mycket kommer från de extra vanliga sidorna i de vanliga medierna, exempelvis DN Debatt, Brännpunkt eller ledarna i någon av de stora morgon- och kvällstidningarna. Jag upplever dock att bloggosfären faktiskt i ökande grad håller på att ta över rapporteringen av inte det dagsaktuella men det timaktuella. Och de traditionella medierna har fortfarande lite svårt att acceptera nyheter kommer från bloggar bakom vilka det döljer sig vanliga människor utan någon särskild journalistexamen, utan några 25 år i yrket.
Bloggosfären svämmar över av upprördhet kring den kommande FRA-lagen, men allt som har synts i våra stora morgon- och kvällstidningar är - förutom enstaka debattinlägg - en och annan liten ledare. Nyhetssidorna är tomma! Hur mycket skulle inte en vetgirig journalist kunna skriva om viljan bara fanns? Vilka löpsedlar skulle inte Aftonbladet (som gör en rätt ynklig grej här) och Expressen kunna ge oss? Vad skulle inte Uppdrag Granskning kunna göra? Finns det en tyst överenskommelse bland svenska medier att hålla tyst? I sådana fall: varför?
Eller handlar det kanske just om att FRA-frågan kommit att bli bloggosfärens fråga och att den kvarvarande stoltheten hos journalistkåren förbjuder den att ta i något som sysselsätter de flesta av landets bloggare just nu? Skulle det vara på det sättet, har Sveriges journalister grovt missförstått sin uppgift. Det är också ett tecken på att fria bloggare alltid kommer att kunna säga saker som ofria journalister inte kan eller vill. Det visar varför bloggarna behövs. Och varför de vanliga medierna behöver kliva in i 2000-talet.
Ett litet utdrag ur den översvämmande strömmen av FRA-bloggposter just nu:
Bloggen Bent tycker att alla bloggare borde protestera mer öppet än bara framför våra datorer.
Lake visar hur motståndet inom centerpartiet ser ut.
Den liberale misantropen funderar över vad ett personkryss på en liberal riksdagskandidat egentligen betyder.
Rick Falkvinge sammanfattar läget kring FRA-spaningen.
1 kommentar:
Men, hallå! Har du inte förstått att man är rädd för att låna sig åt att vara draghjälp åt ett gäng pirater? Sedan jag började engagera mig finns det läsare som ringt då de blivit förvånade - en 70-årig farmor bland pirater! De tror att FRA:s signalspaning handlar om fildelning och andra hot mot näringsverksamhet.
Skicka en kommentar