Julen är glädjens, fridens och gemenskapens högtid. Eller stressens, pressens och ångestens, lite beroende på hur man ser det och vem man firar med.
Som vuxen är julen inte vad den var när man som barn knappt kunde sova i väntan på de där julklapparna. Nu är det mest fråga om mat, dryck, meningslöst pladder på TV, en liten snaps och skumtomtar.
Årets julklapp är tydligen ett smart armband. Men en annan trend är att ge bort till "behövande". Välgörenhetsorganisationer annonserar överallt. Det kan vara pengar till Rädda Barnen, ett gåvobrev till UNHCR eller ett fadderskap i Världsnaturfonden. Det sistnämnda har jag gett frugan i julklapp (hon gillar elefanter, och vem gör inte det?).
Annars ställer jag mig lite frågande kring att julklappshysterin även nått det sociala arbetet. Insamlingar runt om i landet har genererat massor av julklappar till familjer med små marginaler.
Visst är det fint att hjälpa en medmänniska, och visst vill även barn till föräldrar med små inkomster vara som alla andra barn. Men det säger onekligen lite om "fattigdomen" i Sverige att sättet att hjälpa den fattige är att ge denne... presenter.
I år håller jag mig mer stilla än vanligt då jag efter en cykelolycka hoppar på kryckor sedan en dryg vecka tillbaka.
Som tur är finns nog med proviant här och en bunt med filmer och spel för att överleva de kommande dagarna utan problem.
God Jul till alla läsare!
.jpg)
6 kommentarer:
Du gillar att folk ägnar sig åt välgörenhet.Det är kärnan i er socialpolitik.Remember? :-)
God Jul!
Önskar dig och alla här på bloggen en God Jul.
God Jul Hans o alla andra.
God Jul Hans.
God Jul. Jag antar att jag måste gräva fram o se Team America när The Interview har fått sånt intresse.
/B
På den tiden jag levde ett familjeliv i Sverige, så var julen en ständigt återkommande pest - avseende julklappshysterin. Jag stred tappert för en nedläggning av detta onödighetsfrosseri i mer eller mindre onödiga prylar. Som till slut kröntes med framgång, julklapparna avskaffades. Även om mor-/farföräldrar i ålderdomlig halstarrighet ville fortsätta att dela ut "penningkuvert" till framförallt barnbarn. Barn skall inte ges stora penninggåvor, det fördärvar dom. En lagom veckopeng, enough. Barn skall fostras till sparsamhet, och idog strävan, det bildar plattform för en vuxen framtid, där man inser att pengar är något man förvärvar, genom flit, förkovring, och hårt arbete, inte via 'gåvo'-filosofier.
De två föregående åren har jag firat jul i Hong Kong, där jag bott (man firar inte jul i Kina), i år blev det Filippinerna. Vilket styrkte min antijulklapps-filosofi, i Filippinerna delar man nämligen inte ut julklappar. Man samlas i storfamiljsmiljö, äter och dricker extra gott, umgås, och julklapparna lyser med sin frånvaro. Befriande att ett s k utvecklingsland är betydligt nyktrare, än det frossar-Sverige jag valde att lämna sedan rätt många år nu.
Hursomhelst, ett senkommet God Jul samt Gott Nytt År, till alla härvarande nätdebattörer.
Skicka en kommentar