Kvinnoförbunden struntar i sexsäljarna

Att moderaten Per Hagwalls och folkpartisten Erik Svansbos Brännpunktartikel om den bedrövliga sexköpslagen (se bloggpost här) skulle få en rask replik var väntat. I dag svarar sex kvinnoförbund. Inga nya argument framkommer. Det är samma tomma prat som tidigare:

¤ sexköpslagen bestraffar inte sexsäljaren, bara köparen
¤ sexköpslagen dämpar utvecklingen av prostitution och människohandel
¤ horor är inte värda att lyssna på

Innan vi går inte på direkta faktafel måste det konstateras hur beklämmande det är att se hur Birgitta Ohlsson med flera så arrogant fortsätter att tala över sexsäljarnas huvuden. Deras villkor nämns över huvud taget inte i artikeln. De hänvisar till vad polisen har sagt och till en rapport från Göteborgs universitet från 2005. That´s it. De ignorerar fullständigt den genomgång av sexköpslagens effekter som Socialstyrelsen har gjort (se genomgång av den här) genom att inte bara prata med poliser utan också intervjua sexsäljarna själva. En av deras slutsatser var att det inte går att dra några samband mellan sexköpslagen och minskad prostitution. Den slutsatsen vill inte kvinnoförbunden veta av.

Sexköpslagen straffar inte sexsäljaren utan bara köparen, sägs det. Det vore som att säga att vi inte straffar en butikshandlare genom att förbjuda folk att handla där. Självklart påverkar sexköpslagen sexsäljarnas verksamhet och vardag! Många har vittnat om en tuffare tillvaro med mer hot och våld. "De snälla killarna har förvunnit", som en sexsäljare uttryckte det. Verksamheten har tvingats bort från gatan mer och mer, vilket är ett uppenbart syfte med lagen. Man vill inte se prositutionen. Ser vi den inte, kan vi låtsas att den inte förekommer och leka "det goda exemplet", glo på Let´s Dance och vara allmänt präktiga. Birgitta Ohlsson et al skiter fullständigt i hur sexsäljarna upplever det. Den "objektiva" genomlysning av lagen som dessa präktiga kvinnoförbund säger sig välkomna borde börja i sexsäljarens vardag. Men det kommer den aldrig att göra.

Effekten av lagen är en sak. Diskussionen borde också handla om kvinnans - och mannens - rätt till sin egen kropp. Det är oacceptabelt att köpa en annan människas kropp, konstaterar artikelförfattarna. Då kanske de bör upplysas om att en sexsäljare inte säljer sin kropp, den säljer en tjänst som utförs med kroppen. Begriper ni skillnaden? Säljer en massör sin kropp? Säljer en sjukgymnast sin kropp? Ingen skulle komma på tanken att förbjuda dessa båda yrken med motiveringen att köparen betalar för deras kroppar. Den gamla föreställningen om sex och sexualitet som något enbart privat är framme och spökar. All massage är okej, men så fort det blir sexuellt är det stopp. Den moralistiska synen på sex trodde jag en gång att vi hade lämnat bakom oss. Det är tydligt att så inte är fallet.

Några tidigare bloggposter i ämnet:
Sexköpslagen under luppen
Varför ska vi alls ha straff för sexköp?
Galenpanna i sexköpsdebatten
Ännu en urspårad feminist
Håll din moral för dig själv