Sverige enas för snuset

Jag tycker absolut att Sverige både ska få saluföra och exportera snus. Den frågan ska inte avgöras på EU-nivå.

Men även om det alltid är roligt att se engagemang mot EU:s klåfingrighet, är det lite komiskt att det just är en egentligen trivial fråga som det svenska snusets överlevnad som får människor att gå igång. Inte övervakningsstaten. Inte den krympande nationella demokratin. Inte det växande avståndet mellan vanliga medborgare och det alltmer världsfrånvända EU-frälset.

Vem skickar regeringen att sköta förhandlingarna för Sveriges del? Jo, folkhälsominister Maria Larsson (KD). Jag trodde att hon var fullt upptagen med att propagera för högre dödlighet bland narkomaner.

Svensk logik...

"Jag är emot förbud. Det måste vara vuxna människor som fattar beslut om man ska bruka en produkt eller inte."

Handelsminister Ewa Björling har så rätt. Men hennes uttalande gäller förstås bara snuset, som Sverige slåss i EU för att bevara. När det gäller andra droger upphör plötsligt vår rätt att som vuxna människor fatta beslut om man ska bruka eller produkt eller inte...

Fint som snus

Handelsminister Ewa Björling vill häva exportförbudet för snus inom EU. "Släpp snuset fritt" blir förstås rubriken i media.

Jojo, det är till att vara radikal... Argumentet är förstås inte att människor måste få snusa om de vill, här diskuteras frågan om diskriminering i stället. Det drabbar svenska jobb om det svenska snuset inte får säljas utomlands. Vilket förstås är sant. Men varför inte tänka lite längre? Se till att arbeta för att straffbeskattningen tas bort, exempelvis.

Även om jag vägrar tänka i folkhälsofascistiska termer är det uppenbart att snuset är mindre skadligt för den enskilde och dessutom mindre störande för alla medmänniskor som slipper få tobaksrök i ansiktet.