Hör ni stöveltrampet? Nej, men om vi ska tro fler och fler medier borde ni göra det. 30-talet är nämligen tillbaka. Åtminstone som politisk floskel och ständig referensram för samhällsutvecklingen.
Det vilar en tung och ödesmättad stämning över landet Sverige. Mest handlar nyhetsbevakningen visserligen inte om vårt land utan om USA:s nyvalde president.
DN kan snart döpas om till DT - Dagens Trump. Varje dag toppar sajten med nyheter om vad Trump har gjort de senaste 24 timmarna. Analyserna går sällan särskilt mycket djupare än att Trump är galen. Att han nu gör det som Barack Obama också gjorde - som att stänga ute vissa nationaliteter från att få inresetillstånd - får helt andra proportioner nu än då (och ja, det är korkad politik).
Trumps flitiga första vecka på jobbet får 30-talsparallellerna att slå som spön i backen. Först ska sägas att försöken att inkludera Brexit - ett lands strävan efter större politisk självständighet - som ett tecken på att 30-talet är här igen är direkt oförskämt.
Men 30-talsparallellen är inte relevant i övrigt heller. Stora delar av världen var då i ekonomisk depression. Våra demokratier klämdes mellan ett antal auktoritära system - fascistiska och kommunistiska - och en ung demokrati i hjärtat av Europa var på väg att bli en expansiv supermakt med världsherravälde som mål. Dagens nationalistiska antietablissemangsrörelser i Europa och USA står inte riktigt i relation till utvecklingen i Europa på 30-talet, lindrigt uttryckt.
Andra har hävdat att vår tid påminner mer om tiden före första världskriget. Men eftersom det enda de flesta minns från historietimmarna på högstadiet är nazismen och andra världskriget tager de vad de haver. Detta är deras begreppsvärld. Eftersom de sett dokumentärer på bästa sändningstid i TV4 Fakta är det detta de kan relatera till. Hitler. Nazismen. Andra världskriget. "Jodå, vi vet nog hur det var"... Nej, det vet ni nog inte.
Skippa pedikyren, knäpp skjortan och kom med i matchen. Låt oss gärna diskutera historiska paralleller. Men låt oss i så fall göra det lite seriöst. Sluta upp med 30-talsparallellerna. Ni gör andra nervösa och er själva till åtlöje.
21 kommentarer:
Ok. Här kommer en parallell till 40-talet istället. Hitler besöker Mussolini mitt under brinnande krig, 1943. Banden skall stärkas, man vill förvissa sig om varandras stöd, och diskutera den kommmande segern för axelmakterna. Propagandan flödar. Runt om i Europa pågår något som minst av allt ser ut som en seger. De flesta vänder sig mot axelmakterna. Katastrofen närmar sig långsamt med fler och fler förlorade slag. Propagandan andas förväntningar och bland anhängarna går man och väntar på att supervapnet snart rycks fram ur rockärmen. Supervapnet som skall knäcka fienden. Vi vet hur det gick.
Idag får Löfven besök av Merkel. Inga liknelser i övrigt förstås.
Om vi ska föröka att hitta en seriös historisk parallell till Trump, tycker jag att Abraham Lincoln borde duga gaska bra. Nu kan det finnas bättre, men Lincoln har jag läst en del om och likheterna är slående.
I båda fallen var protektionism och tullar en väldigt stor fråga och Lincoln var rent militant i sin iver att ha tullar. Det var även då en laddad fråga och en orsak till att landet var polariserat. Syd exporterade råvaror och ville ha frihandel, Nord vill ha tullar för att skydda sin industri.
Sen är den stora frågan nu i USA vad man ska göra med alla papperslösa immigranter, som kommer främst från Mexico. Trump vill ha ut dem och hindra att nya kommer in. Till stor del är detta drivet av samma tänkande som tullarna, dvs. det är ett sätt att skydda jobben för vanliga amerikaner.
Nu kan man möjligen anse att det är svårt att hitta en parallell till detta från 1860, men jag delar inte den uppfattningen. Rent ekonomiskt fyllde slaveriet en väldigt likartad funktion som dagens papperslösa. Till stor del gör de även i princip samma jobb. Slavarna var billig arbetskraft i jordbruket, vilket till stor del även gäller för dagens mexikaner.
Alla känner till att Lincoln ville befria slavarna, men mindre välkänt är att han även ville repatriera dem till Afrika. Likväl var detta ett väldigt uttalat mål. Motiven för detta var också ganska likartade de motiv som nu anförs för att repatriera de papperslösa mexikanerna. Nordstaterna ville absolut inte att de svarta skulle pressa lönerna för övriga befolkningen. Sen var för all del Lincoln även en väldigt explicit rasist, men det var alla på den tiden.
Så Trump och Licoln får sägas ha haft en väldigt likartad agenda, som kan sammanfattas med en stark vilja att skydda den inhemska arbetande befolkningen från konkurrens, De föreslagna metoderna, dvs. tullar och repatriering av lågkvalificerad arbetskraft, är i princip identiska.
Givet detta, får man dock säga att Trump är en betydligt mindre polariserande president än Lincoln. USA är extremt lugnt och fredligt nu, jämfört med när Lincoln tillträdde 1861.
Men vad gäller Sverige, kan man kanske få försöka sig på en 30-tals parallell, om jag lovar att inte vara lika tramsig som svensk MSM?
”The War of the World: History’s Age of Hatred” av Niall Ferguson (historiker, professor på Harvard) är en mycket läsvärd och relevant bok.
Ett av bokens teman är frågan om varför judehatet kom att bli så starkt i just Tyskland. Under lång tid hade nämligen Tyskland ansetts som ett av de tryggaste länderna i Europa för judar och de var synnerligen väl integrerade i samhället. Ferguson driver linjen att just pga. Tyskland var så tolerant attraherades stora grupper av judar från Ryssland och Östeuropa. Dessa nykomlingar var påtagligt annorlunda från den befintliga judiska befolkningen. De var ofta lågutbildade, fattiga och klädde sig annorlunda. När sedan den ekonomiska krisen slog till med full kraft mot Tyskland blev dessa judar syndabockar.
Nu har vi Sverige, ett på alla sätt extremt tolerant samhälle, som under väldigt kort tid har tagit emot enormt många lågutbildade människor från helt andra kulturer. Vi bör alla ta oss en funderare på vad som kan hända om Sverige drabbas av en allvarlig ekonomisk kris.
För säkerhets skull vill jag påpeka att jag självklart inte på något sätt anser att det finns några giltiga ursäkter för det som tyskarna gjorde samt att jag absolut inte önskar någon otrevlig utveckling i Sverige. Dock tror jag starkt på att man måste erkänna verkligheten sådan som den är samt att den mänskliga naturen i princip är oförändrad över tiden. Socialister gör ständigt misstaget att de vägrar att erkänna empiri, oavsett hur stark den är. Dessvärre tyder allt på att vi nu redan har gjort samma misstag vad gäller storskalig immigration från andra kulturer.
I slutet av boken går författaren igenom några moderna konflikter, bland annat den i Jugoslavien. Han beskriver hur våldtäkter ofta används som terrorinstrument i krig samt redogör för hur detta utspelade sig under kriget i Jugoslavien. Det hela är mycket otrevligt men kan sammanfattas med att de stridande parterna ofta våldförde sig på stora grupper av kvinnor som hamnade under deras kontroll. Detta genererade en hel del internationell uppmärksamhet och efter kriget gjorde flera oberoende internationella kommissioner grundliga undersökningar angående antalet våldtäkter. Det verkligen skrämmande är att när jag såg siffrorna jämförde jag dem med den svenska statistiken och faktum är att Sverige idag har HÖGRE våldtäktsfrekvens än vad Jugoslavien hade under pågående inbördeskrig.
Det går således att hävda att Sverige redan idag befinner sig i ett förstadie till inbördeskrig i den bemärkelsen att vissa etniska grupper är kraftigt överrepresenterade bland våldtäktsmännen och svenska kvinnor är kraftigt överrepresenterade bland offren (åtminstone vad gäller överfallsvåldtäkter). Även utvecklingen med bränder, stenkastning, etc. tyder på ett begynnande sammanbrott.
Min uppfattning är att historien visar att Sverige redan nu balanserar på en klippkant och det handlar om att förhindra ett sönderfall. Vidare tror jag att det är sannolikt att de etniska svenskarna blir offer snarare än förövare, om vi landar i en riktigt otrevlig utveckling.
Det är en del av en desperat propagandamaskin som desperat försöker behålla den makt som glider dem ur händerna.Med alla medel.Fejkade nyheter, faktaresistens och alternativa fakta och allt det där.30-talet och 1984 mixas ihop till en hemkört-och-päronsoda som ska passa den breda folkmassan tror tyckarna på Söder.
Hej.
Visst är de fåniga, men vad skall de göra istället? Debattera sakfrågor utifrån för allmänheten tillgängliga datakällor? Rättvist och hederligt återge vad människor säger, utan redigering utifrån värdegrunden?
Vad händer då med journalistens moraliska plikt att rapportera det du borde känna till?
När det gäller trettiotalsparalleller är det dock något på spåret - det är bara det att det är fel trettiotal.
Dels motsvarar svenska journalisters arbete idag mottagandet av trettiotalet silverpenningar, dels är 430-talet betydligt mer passande som parallell för Sveriges och Europas öde.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Off Topic,
Möjligen är det av intresse för en del här att MED klart och öppet avfärdar alla tankar på repatrieringar:
https://medbloggen.se/2017/01/31/invandringen-minskade-inte-2016-utan-okade/#comments
Tyckarjournalisterna står kvar på barnstadiet och tecknar skräckbilder av zombier ur historien som väckts till liv, ivriga att kasta sig över de goda. SD, Brexit, Trump är alla identiskt lika med Hitler och med nazismen. SD är dessutom fascistiskt enligt Löfven, som inte vet att det svenska parti som bevisligen har hämtat flest historiska och nutida drag ur fascismen är just socialdemokraterna (jag gjorde en snabb analys en gång och fick ihop 20-30 poäng av 40 möjliga), lika mycket är hämtat ur socialismen, vars meritlista förstås är oklanderlig.
Allt i historien är produkter av sin egen tid, så alla ism-ledare exploaterar de idéer, strömningar och erfarenheter som tjänar deras syften. Varken vänster- eller högeridéer är i sig farliga när de framförs av individer. För att de ska bli farliga behövs nog minst tre element: militarisering, hänsynslöst ledarskap och lämplig psykologisk jordmån hos befolkningen, t ex stark konformism eller gemensamma bittra erfarenheter. I Tyskland gifte sig socialismen med nationalismen och rasistiskt syndabockstänkande, en karismatisk och hänsynslös ledare kunde börja militarisera och jordmånen var bördig till följd av både efterkrigshistorien, konformismen och undfallenheten.
Trump är ganska karismatisk och hårdför, men nästan inget av de andra komponenterna har någon styrka i dagens USA. Polariseringen verkar vara så djup och hätsk att den kanske t o m skulle kunna leda till lokala inbördeskrig, men det är inget som Trump har någon anledning alls att driva på. Farligast nu är de odemokratiska demokraternas ansvarslösa obstruerande, agiterande och huvudlöshet samt de dolda pådrivarna med sina gigantiska resurser.
/ Sixten Johansson
Så har det utgått ett påbud om att svenska inte finns utan kan låta lite hur som helst.Det har det gjort i alla tider men nationalister har försökt införa begreppet.Nu slipper vi det.
Var lugna. Trump ska tydligen ha förhandlat fram stöd för upprättandet av skyddszoner i Mellanöstern dit flyktingar kan ta sig för skydd. Har dock inte sett uppgifter om det i svensk MSM.
Ser att sossar, liberaler och centern röstar JA till ryska gasledningen i Karlshamn.
Intressant.
Och SD röstade NEJ med hänvisning till Sveriges säkerhet.
Intressant.
Så sossar, liberaler och centerpartister är putinister på kommunal nivå?
Och moderpartierna är bekväma med det?
Tar inte avstånd?
Visar ingen noll-tolerans?
Ute i busken är det inte så noga.Där kan man vara putinister utan att det gör något.
Vad säger Löfven?
Björklund?
Lööf?
För visst är det rena trettiotalet?
Kan man misstänka att somliga trossamfund får det enklare att få bidrag i fortsättningen? Alltså ännu enklare?
Nu skrev du ett inlägg som jag länge tänkt skriva själv. Och inte nog med alla parallellerna, det finns alltid en liten anekdot från 3:e riket i tidningarna, om varför Hiler förlorade kriget, att han var en djurvän, vegetarian, att kvinnorna gillade honom, eller annan snusförnuftig kuriosa. Somliga upphör aldrig att fascineras, själv är jag väldigt trött på 30-talet.
Det hela är enkelt.
Man känner att man håller på att förlora agendasättningen, främst pga Internet och alternativa medier. Det går helt enkelt inte längre att ljuga, mörka och floskla. Då blir man avslöjad tämnligen kvickt.
Ständigt detta trettiotal & every week is Nazi-week
Trump är vår tids Jesus. Tänk er en man som offrar allt -- rykte, affärsverksamhet, vänner och bekanta och att vid 70 års ålder behöva arbeta väldigt mycket under fyra år i rollen som USA:s president. Han kunde inte längre låta vildarna och de besuttna arroganta drumlarna vansköta USA och spränga upp fler hålor i Mellanöstern.
Nu börjar vänsterliberaler och globalister (kosmopoliter) protestera. Hur skulle det sett ut om vi som förfärades över Obamas politik demonstrerade när hans politik inte stämde överens med vår egen? Vi skulle kunnat stått och anordnat 50 demonstrationer per år emot Obamas politik. Men vi godtog hans miserabla politik och i tysthet accepterade vi den demokratiska processen, att den som innehar makten har rätt att fatta beslut. Vi må avsky, förfära oss och oroa oss för den politik Obama förde; men likväl måste vi acceptera de mest avskyvärda politiska besluten.
Demonstrationer vi kunde fört mot Obamas politik är till exempel att han inte vill säga radikal islamism, att USA blev mer och mer laglöst på grund av att sydamerikaner illegalt invandrade till landet, att han sprängde upp Syrien och Libyen som skapade ISIS och att han samarbetade med Frau Merkel som är känd som en kvinna som låter sitt land våldtas av andra kulturer och även fysiskt via taharrush (våldtäkter utförda i grupp. Vilket är en kul grej för MENA-personer). Vi skulle stått på Norrmalmstorg och skrikit att Obama är ett svin, en riktig galning! Vi skulle även skrikit om hur han kringgår kongressen genom att verkställa sina beslut genom massvis av exekutiva ordrar.
Nu har vår tids Jesus anlänt och kan reversera eller åtminstone minska det som blev konsekvensen av en man som fullständigt löpte amok vid sin tid som president. Vi har fått nytt förtroende för att världen kan gå åt en mer klok och fredlig riktning.
Trettiotalet har ersatt rasism-och-brunstämpling som det ultimata argumentet.Och det mitt i allt snack om faktaresistens,bubblor och nu alternativa fakta.Lite kul är det allt.En rundgång som bevisar att vänsterns guldålder är på väg att ta slut.
Media håller på med Trump , etc för att rikta uppmärksamheten bort från inhemska problem som bara översköljer oss.
Ett klassiskt sätt för regimer som misslyckats , t ex Argentinas militärdiktatur som 1982 invaderade Falklandsöarna för att ta udden av kritiken från sitt ekonomiska fiasko. Detta misslyckades och generalen galtieri föll ändå.
Samma sak kommer ske här, en dag kommer sossestyret implodera , det är den processen vi är inne i nu.
Det går att likställa Brexit med 30-talet. Britterna vill slippa bli styrda av kontinenten.
De som är för EU kommer nu att gnälla på att jag jämställer EU med 30-talets Tyskland. Å andra sidan är det vad de själva gör hela tiden när de nazistanklagar oss som är emot EU.
Att byta ut 30-talet mot 50-talet för en stund kan ge ett nytt perspektiv på vårt bidragsberoende MSM.Joseph Raymond McCarthy:s era är ju annars en självklar parallell.
Wolodarski har sina våta drömmar.
Håller med: det finns mycket lite idag som påminner om 30-talet. Möjligtvis Åsiktskorridoren, att det endast finns ETT paradigm som förklaring. Det första nazisterna gjorde vid makten var ju också att sätta sina meningsmotståndare i fängelse - och berövade dem möjlighet till försörjning. (Jmf Katarina Janouch och DN.)
Men det här är modernt så det räcker och blir över.Det är så lätt att slösa med andras pengar.Malmö får ju en hel del av den varan.Och slösar gör man utan att blinka.Man är ju ett skyltfönster får vi höra.Svart hål vore kanske en bättre benämning?
http://www.expressen.se/kvallsposten/skulle-hitta-50-radikaliserade-ungdomar--hittade-bara-en/
Skicka en kommentar