Frihetliga perspektiv på aktuella händelser med fokus på rättssäkerhet, kroppslig autonomi - och lite Kina (从个人视角解读法治,时事,自由主义与中国事件)
lördag 30 april 2016
Maskrosornas krig
När Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och Åsa Romson på en i övrigt helt meningslös presskonferens meddelade att de vill sitta kvar men erbjöd sig att stiga åt sidan på partikongressen var det ett sätt att vinna stöd runt om i partidistrikten. Vem kan väl vilja byta språkrör under förnedrande omständigheter mitt i mandatperioden när partiet sitter i regeringen?
Partidistrikten tolkade det i stället som en möjlighet att åstadkomma en förändring i god tid före nästa val. Flera distrikt, däribland det tunga Stockholmsdistriktet, uppges nu sakna förtroende för båda språkrören. Vissa vill bara byta ut Åsa Romson, men det skulle kunna tolkas som kontrafeministiskt att endast byta ut det kvinnliga språkröret.
På vadslagningsfirmorna går det nu att lägga sitt bud. Isabella Lövin har hyggliga odds. Per Bolund likaså. Personligen ser jag gärna att nuvarande besättning får vara kvar på bryggan under hela resan fram till nästa val.
Med en alltmer impopulär smilfink och en kvinnlig språkrörskollega som sju procent av svenska folket har förtroende för finns goda möjligheter att MP blir riksdagens minsta parti efter valet 2018. Med inget annat än lågt förtroende och interna uppror som facit på regeringstiden har partiet sannolikt bränt ut sig från alla möjligheter att ingå i en ny regering i en nära framtid.
Detta är ett mycket behagligt scenario. Så låt oss hoppas att Fridolin och Romson får sitta kvar ett tag till och att maskrosornas krig får fortsätta. För Sveriges långsiktigt bästa.
Etiketter:
Fridolin,
miljöpartiet,
opinion,
partiledare,
Åsa Romson
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Tror tyvärr inte det spelar någon roll. Har diskuterat med några miljöpartister nyligen och de verkar vara fullständigt resistenta. Jag upplever det som de tror de sitter inne på en universal sanning som ingen annan kan förstå.
MP kommer nog få sina 4-5 procent vad som än händer.
Och även om vi lyckas bota några gör våra universitet sitt bästa för att indoktrinera fler.
Sekten MP åker snart ur regeringen när S-siffrorna dalar.
Inte ens S klarar det här så länge till.
Det sorgliga med situationen är att det kommer att visa upp Alliansen med brallorna nere.
En S-regering regerar vidare med förnyad intensitet i KU-anmälningarna.
Så än sen?
Och helt off topic.
Sverige är det nya Klondyke.
Fler och fler norrmän i centrum i närheten där jag bor.
Frågade en vad de gör här. Jo,nya Klondyke, de arbetar på ett flyktingboende i närheten, jobb en vecka-ledig en vecka.
Som off-shore industrin ungefär, passar bra nu när Statoil skär hårt.
Undrar dock om vår nya industri genererar lika mycket pengar som norsk olja gör.
Nja, om miljömupparna skärper till sig så tror jag det bara är bra i det långa loppet. Jag ogillar djupt tanken på att vinna val enbart för att motståndarna framstår som inkompetenta. Om ens politiska motståndare har en vass och saklig politik och retorik så tvingas alla andra skärpa upp sin nivå, vilket är bra för landet som helhet. Att vinna på walk over inom politik innebär bara att det blir en spiral neråt.
Det finns nyliberaler som anser att MP är ett parti att rösta på. Fast det som förenar är oordningen och att man inte klarar av organisation.
Media fortsätter att utmärka sig.Idag är det SvD som gör sitt bästa för att det inte ska framgå vilka som bråkar med polisen i Stuttgart.Rubriken "Hundratals gripna vid Afd:s partikongress" ska förstås få oss läsare att begripa att det är högerextremister som inte kan bete sig.
"Polisen räknar med att mellan 800 och 900 våldsamma demonstranter är på platsen, skriver Süddeutsche Zeitung"ska få oss läsare att förstå att ett sådant parti drar med sig sina fotsoldater i den väpnade grenen.
Naturligtvis inte ett ord om vilka de skyldiga är.Sådant ska inte SvD:s läsare besväras med.
Hoppet är nog inte ute för MP ännu.Ett språkrörsoffer och journalisterna är tillbaks på samma planhalva igen.Miljöpartiet är det goda partiet som blev offer för ett islamofobiskt drev.Helt utan egen förskyllan naturligtvis.Bara Gahrton, Peter Eriksson och journalisterna visste det hela tiden och stod upp emot drevet.
http://www.svd.se/400-gripna-vid-tysk-partikongress
Jag har också kommit fram till att miljöpartister är resistenta. Om de över huvud taget erkänner att det finns något problem just nu, då är problemet att folk har fått en dålig bild av Miljöpartiet – inte att partiet har gjort något fel. Jämför försvaret av Kaplan: där handlade det om vilken bild av Kaplan som hade etablerats.
Egentligen kunde de behålla båda språkrören och i stället arbeta för att ändra bilden av dem. Fast många miljöpartister har väl insett hur låga förtroendesiffrorna är och att det är en brant backe uppåt.
MSM har alla idag ungefär samma artikel om ett SD som rasar för 4:e månaden i rad.
Visserligen går inte regeringen framåt men ändå.
Borde inte en grävande journalist ställa sig frågan varför Alliansen inget gör?
Eller vore det att gräva för mycket i de statistiska marginalerna?
Skicka en kommentar