Om att tolka statistik

"Kvinnor dricker riskabelt mycket", säger den alarmerande rubriken i SvD. Det finns ett antal fel i en sådan rubrik. För det första riktar sig den gjorda enkätundersökningen enbart till kvinnor i åldrarna 50-59 år, inte till kvinnor i allmänhet. För det andra visar undersökningen att det rör sig om max tio procent av dessa kvinnor som anses ligga i någon sorts riskzon. Sju procent svarade i undersökningen att de drack för att känna sig mindre spända, vilket i sig klassas som en riskfaktor. Jag skulle se sju procent som en väldigt låg siffra. Vem tusan dricker inte ibland för att slappna av efter en jobbig dag eller vecka?

Mer än hälften av kvinnorna hade vid något tillfälle den senaste månaden druckit "intensivt", vilket i detta sammanhang handlar om minst fyra glas vin eller motsvarande vid ett och samma tillfälle. Betydelsen av begreppet intensivt kan diskuteras...

I artikeln slängs det friskt med kompletterande siffror från Folkhälsoinstitutet (som för övrigt länge vägrat erkänna att de positiva verkningarna av ett glas vin om dagen faktiskt är medicinskt bevisade), vilket förvirrar bilden ytterligare. Bland annat hävdas att 48 procent av alla självmord är "alkoholrelaterade". Detta är närapå en ren lögn. I alla fall blir slutsatsen felaktig eftersom begreppet "relaterad" (som i "alkoholrelaterad" när det gäller drunkningsolyckor eller trafikolyckor) förleder oss att tro att det skulle vara på grund av alkoholen som människor tar livet av sig. Suicidforskning, och för all del vanligt sunt förnuft, lär visa att alkoholen inte får människor att ta sina liv utan används som drog för dess både avslappnande och stärkande effekt när den självmordsbenägne ska göra slag i saken.

Vi vet att det är en väldigt liten del av befolkningen som står för en mycket stor konsumtion och att det stora flertalet inte har några konsumtionsproblem utan tvärtom dricker klart under den gräns som anses utgöra en riskzon. Men om det stod givetvis inget i SvD:s artikel.