Sexualbrotten ökar

I många år har det sagts att oron för att bli utsatt för sexuella övergrepp av okända gärningsmän är överdriven. De flesta sexuella övergrepp begås nämligen av en närstående, har vi fått veta.

Denna uppgift har kommit att betraktas som fakta. Syftet tycks ha varit att visa på att sexbrott begås av vilka som helst, av vanliga män och kvinnor inom hemmets fyra väggar. Jag har själv trott på detta. Därför är resultaten i Nationella trygghetsundersökningen (NTU), presenterad i Brottsförebyggande rådets rapport Utsatthet för brott 2015, smått sensationella.

De visar nämligen att 69 procent av alla anmälda sexövergrepp under 2015 begicks av en okänd gärningsman och att 59 procent skedde på allmän plats. Således rakt emot den populära uppfattningen att de flesta sexbrott sker i hemmet och begås av en bekant eller familjemedlem.

Visserligen påpekar Brå att de tror att andelen som utsätts av närstående är underrapporterad eftersom det är "känsligt" att prata om. Likafullt är detta den statistik vi har att gå på. Vi kan inte gärna hitta på siffror för att kompensera för vad vi tror eller antar utöver vad människor svarar.

Ur rapporten:

I majoriteten av de sexualbrott som rapporterats i NTU är förövaren en helt okänd person (69%). I 21 procent av fallen var gärningspersonen en bekant, och i 10 procent av fallen en närstående. Sedan undersökningen inleddes har fördelningen när det gäller relation till gärningspersonen vid sexualbrott varierat något under årens lopp, och det går därmed inte att urskilja någon tydlig trend i resultaten.

Resultaten har "varierat något" genom åren, enligt Brå. Det handlar alltså inte om något tydligt trendbrott, vilket betyder att resultatet inte betraktas som chockerande. Trots detta har hela samhällsdebatten om sexualbrott kommit att handla om att brotten främst begås inom hemmets fyra väggar, att det är "vanliga män" som begår dem och att det därmed är en "mansfråga", inte en fråga om kvinnosyn, kultur, värderingar och så vidare.

Detta är alltså skitprat, för att uttrycka det krasst. De flesta känner inte gärningspersonen. De flesta sexbrott begås på allmän plats, inte i hemmet om vi ska tro Brå.

Nästa viktiga resultat av undersökningen är att den andel av befolkningen som uttrycker att den utsatts för sexbrott ökar - vi talar om en fördubbling för kvinnor mellan 2012 och 2015. 2013 såg ut att bli ett rekordår men det har nu passerats.

Här ska vi visserligen vara lite försiktiga med att dra tvärsäkra slutsatser om orsaken. Ett illustrativt skäl för detta är det inslag i Sveriges Radio som sändes för kanske ett år sedan apropå det uppmärksammade tafsandet på landets festivaler. I inslaget berättas att många unga kvinnor utsätts för sexuella trakasserier (den uppenbara tes som SR vill driva är att det alltid har varit så här). Det händer hela tiden när de är ute på krogen, säger de kvinnor som intervjuas.

En ung kvinna berättar hur en man kommit fram och försökt dansa med henne på dansgolvet. Om något dylikt betraktas som ett sexuellt övergrepp eller trakasserier av dagens unga har något hänt med uppfattningen av vad brott och trakasserier är. Detta påverkar givetvis statistiken.

Med detta i bakhuvudet är det ändå svårt att ignorera den statistik som entydigt pekar mot ett ökat antal sexualbrott i Sverige. Visst kommer vissa välja att hitta en förklaring i en ökad anmälningsbenägenhet - såväl polisen som feministiska aktivister lyckades faktiskt beskriva övergreppen på We are Sthlm-festivalen 2015 som positiva i den meningen att så många verkade ha anmält.

Men inte heller detta är en korrekt beskrivning om vi går på de siffror som NTU redovisade för ett år sedan. Andelen utsatta går upp samtidigt som andelen anmälda händelser går ned. Orsakerna till detta spekuleras det inte så mycket om.

Diagram hämtade från Torbjörn Bergman.se

Debatten borde nu ta ny fart - men ur ett annat perspektiv. En diskussion baserad på fakta. Min försynta gissning är att så inte kommer att ske.

Det är anmärkningsvärt att NTU inte har fått mer spridning i mainstreammedia. Eller ska vi kanske säga talande för vår samtid? En samtid där fakta inte är avgörande utan snarare vilka som kan använda dessa fakta till sin fördel.