Frihetliga perspektiv på aktuella händelser med fokus på rättssäkerhet, kroppslig autonomi - och lite Kina (从个人视角解读法治,时事,自由主义与中国事件)
lördag 9 augusti 2014
Kränktheten inga gränser har
Medierna älskar att berätta sådana här historier. Om en familj som känner sig kränkt. Diskriminerad.
Ett par med en tvåmånaders bäbis beslutar sig för att äta lunch på det lyxiga Dorsia Hotel & Restaurant. Men de släpptes inte in. Orsaken var spädbarnet.
Paret tycker att deras dotter blivit diskriminerad (undertecknad gissar att barnet i fråga struntar i vilket eftersom Dorsias meny inte riktigt passar ett tvåmånaders barn i alla fall). "Dagen blev förstörd", tycker de.
"Jag tycker att dem var fruktansvärt otrevliga", återberättar Expressens journalist och visar att hon missat några svensklektioner.
Dorsia Hotel & Restaurant har en åttaårsgräns. Det betyder att barn som är åtta år eller äldre anses kunna sitta vid bordet och inte störa övriga gäster. Det är en fullt rimlig regel på en lite dyrare restaurang. Om det är något man som betalande gäst vill slippa när man äter, är det skrikande barn. Att barnet i detta fall sov i vagnen spelar föga roll eftersom barn de facto har en förmåga att vakna. Och skrika.
Vill man ta med ett spädbarn när man äter lunch finns många ställen att välja bland som inte är lika nogräknade när det gäller matro för övriga gäster.
Man får väl ursäkta de nyblivna föräldrarna med att de inte var särskilt erfarna än. Om några år har de nog lärt sig att fina restauranger där det kan ta en timme att få in maten inte går särskilt bra ihop med hungriga barn. Själv har jag lärt mig att antingen gå på snabbmatsrestaurang och strunta i smaken, eller skaffa barnvakt.
SvaraRaderaKul förresten hur olika sånt här hanteras i olika kulturer. Jag läste för några år sedan en artikel om ett danskt par som tagit med sig bebisen till USA. När de skulle äta så gjorde de som hemma i lilla Danmark: lämnade ungen och barnvagnen utanför restaurangen under tiden. Med resultatet att polis tillkallades för att bura in de galna turister som lämnade sitt barn vind för våg för förste bäste kidnappare att plocka åt sig.
@ Hans Odeberg
SvaraRaderaDet hade garanterat väckt samma reaktion i Danmark. Så exotiska är vi inte ;-)