På håret på flygplatsen

När du landar i Beijing, vilket är det vanligaste resmålet för svenska turister men också en transitplats innan man tar sig vidare till andra delar av landet, och ska släppas in i landet ställs du som brukligt framför en passkontrollant. Om alla papper är i ordning möter du inga problem. Jag upplever att det vanligtvis råder en tämligen avslappnad stämning. Men att allt är i sin ordning behöver inte betyda att du släpps in helt utan gnissel.

De senaste åren har mitt hår börjat bli ett bekymmer. De unga kvinnorna och männen i passkontrollen studerar mitt pass så noga, så noga därför att jag på det gamla passfotot är blond men numera har min naturliga hårfärg. Att bleka håret och därigenom förvirra passkontrollanterna är aja-baja!

Håret är uppenbarligen skäl nog för att jag ska bli studerad i flera minuter, bli ombedd att ta av och på mig glasögonen, le på samma sätt som på passfotot (jag får alltid upp den här sketchen i huvudet då, men har insett att det nog inte hjälper att återupprepa den) samt stå i rätt vinkel.  När jag senast insåg att samma procedur skulle återupprepas ännu en gång utbrast jag 我知道我的头发不一样！("Ja, jag vet att håret inte ser likadant ut!"). Den unga kvinnan sken plötsligt upp. "En utlänning som pratar kinesiska. Jamen, ta ditt hår och gå förbi då", tycktes hon tänka bakom sitt försiktiga leende.

En lite märklig detalj som har funnits i ett antal år nu och som blir allt vanligare även på andra håll är den lilla dosa på passkontrollantens disk på vilken det sitter fyra knappar: en glad gubbe, en ganska glad, en sur gubbe och en ännu surare. Dessa kan du välja att trycka på under uppmaningen att du är välkommen att värdera kontrollantens arbete. Det är lite oklart exakt hur jag ska kunna värdera detta då det enda jag bryr mig om är att bli insläppt. Vanligtvis är jag glad över att ha landat och således på ett generöst humör.

Men jag har börjat undra över vad informationen används till. Betyder många glada gubbar att den anställde har släppt igenom folk för lättvindigt? Betyder många sura att hon eller han inte har bemött de anlända resenärerna på ett korrekt sätt? Återkopplas dessa glada och sura gubbar på något sätt och hur ska jag veta på vilket?

Eller är det som det ofta brukar vara i denna värld, nämligen att den där lilla dosan sitter där mest för att få oss resenärer att tro att myndigheterna bryr sig om oss?

Ole, dole doff...