Ibland behöver man åka utomlands för att förstå hur eländig situationen är på vissa områden i Sverige. Ta järnvägen. Nu behöver man inte åka ända till Kina för att se väl fungerande snabbtåg - det räcker att ta sig ned på kontinenten för att få åka TGV. Men det var det kinesiska snabbtåget jag tog när jag besökte Tiānjīn nyligen.
Punktligt, bekvämt och inte särskilt dyrt (resan från Běijīng till Tiānjīn tar en halvtimme och kostar 58 RMB, runt 60 kronor, för andra klass och 69 RMB för första). Det är alltså precis motsatsen till svenska SJ på alla punkter. Jag minns inte när jag åkte någon längre sträcka med SJ sist. Jag tror att det var julresan till Sundsvall för tre år sedan. Det var kaos på centralstationen, massiva förseningar och bristfällig information. Tåg försvann från tavlan och bytte spår. Det kändes som ett litet mirakel att jag kom med tåget. Nuförtiden vågar jag inte åka tåg.
Egentligen gillar jag att åka tåg, särskilt om man jämför med flyget. Man slipper säkerhetscirkusen, man slipper vänta på bagage och möjligheten att äta och dricka gott är god. I takt med att tågets betydelse växer blir emellertid tågterminalerna allt mer lika flygplatserna. Från Běijīngs södra station (北京南站) avgår snabbtåg. Stationen liknar i hög grad en flygplats med butiker, (enklare) säkerhetskontroller och gater. Eftersom Italien haft som mål att införa nakenskanning på sina större tågstationer är det inte omöjligt att säkerhetscirkusen på sikt blir lika eländig på tågstationer som på flygplatser. Men där är vi inte riktigt än.
Jag är övertygad om att snabbtåg är framtidens sätt att resa och att flygets dominans kommer att minska. Självfallet kommer vi även i framtiden tvingas flyga, men med snabbtåg som täcker stora delar av Europa, Asien och USA kommer vi endast behöva göra det när vi ska korsa stora hav eller resa extremt långa sträckor. För erkänn - det är varken särskilt roligt eller bekvämt att flyga om man inte gör det i business/first class.
Samtidigt som du kan åka moderna snabbtåg i Europa och Asien sitter vi med ett förfallet 1800-talsnät i Sverige. Det är Statens Järnvägar med förseningar på sommaren på grund av hetta och nedfallna elledningar, förseningar på vintern på grund av kyla och nedfallna elledningar och höga biljettpriser. Förra vintern hade SJ färre avgångar för att åtminstone kunna få några tåg att komma fram i tid. Under helgen ställdes 60 regiontåg i Västsverige in på grund av semester. Undra på att allt fler åker buss. Man vill ju åtminstone komma fram.
Trafikverket vill ha ytterligare 20 miljarder för underhåll utöver de pengar som regeringen tillskjutit. Nu kommer notan för decennier av försummelse. Sverige borde vara ett perfekt land för snabbtåg. Sundsvall-Stockholm-Jönköping-Göteborg-Malmö. Planer finns. Riksdagen borde göra en rejäl blocköverskridande järnvägsöverenskommelse med sikte inställt på framtida snabbtåg. Det kommer att kosta hundratals miljarder. Men vi är många som har fått nog av den pinsamma svenska järnvägen nu.
Problemet ÄR att man på 80 talet började vandra "den enda rätta vägen" istället för att man fortsatte att konsolidera det system som man redan visste fungerade ypperligt.
SvaraRaderaJag gillar också snabbtåg och har åkt i Kina och sett hur bra det går där. Problemet med snabbtåg i Sverige är väl om det befolkningsmässigt lönar sig med de stora investeringar som behövs?
SvaraRaderaMagnus: Det är naturligtvis en mycket relevant invändning, Kina är en helt annan affär just p.g.a. den enorma befolkningen och det är svårt att jämföra med lilla Sverige. Men sett långsiktigt behöver Sverige ett modernt tågnät. Det är åtminstone värt att räkna på vad snabbtåg skulle kosta. Enligt en undersökning som jag var med och gjorde för något år sedan föreföll dock betalningsviljan bland svenskar tyvärr ganska låg. Få är villiga att betala mer för biljetten på ett snabbtåg. Men det kanske ändras om de ser hur bra det faktiskt kan fungera och hur mycket tid man kan spara.
SvaraRaderaIntressant det här, personligen har jag slutat att åka tåg och tar allt som oftast bussen istället.
SvaraRaderaDet känns som att man inte kan lita på SJ, har man köpt en biljett vet man att det finns ingen garanti för att tåget finns eller att det kommer att gå. Men bussen håller alltid vad den lovar....
Dubbla spår längs södra stambanan skulle lösa många problem, likaså fler spår direkt söder om Stockholm C. Men istället har man valt att gräva hål i åsar och bygga fina järnvägslinjer i norr som ingen vill trafikera. Det är så svenskt på något sätt. Alla ska med!
SvaraRadera