Du är bara så fri som snaran runt din hals medger...

Europaparlamentets så kallade "skriftlig förklaring 29" innebär att alla sökningar vi gör på sökmotorer som Google ska sparas i upp till två år. Datalagringsdirektivet ska alltså även gälla sökmotorer på Internet och allt du och jag söker på, ska sparas. Boven i dramat är som vanligt den förbannade barnpornografin.

Det är inte fråga om lagstiftning. Än. Men det behövs ingen vild fantasi för att inse vart detta kan leda oss. Åter igen handlar det om att kratta gången för statlig kontroll över Internet. I dag för att bekämpa barnpornografi. I morgon för att skydda oss från terrorism (förslag på att censurera sökmotorer på ord som "terror" och "bomb" har funnits länge). I övermorgon... vad? Det är så urbota dumt och förfärligt att det är svårt att veta var man ska börja.

Självfallet vill även svenska politiker bidra. De som har skrivit under förklaringen kommer med häpnadsväckande förklaringar som vittnar om hur illa ställt det är med många människor i Europaparlamentet.

Anna Maria Corazza Bildt:
"Exakt vad det står i detalj är inte så viktigt, det är en uppmaning att vi fokuserar på de här frågorna."

Alf Svensson:
"Man kan alltid överväga om man ska skriva på sådana här förklaringar eller inte. Men på inget vis i världen skulle jag vilja framstå som att jag inte gör allt för att motverka barnpornografi. [...] Det här är en sådan kolossal kränkning av barnen. Då får man ta ett steg tillbaka och inte vara rädd för att ens personliga intressen kan avslöjas."

Vissa är uppenbarligen beredda att leva i en fasciststat bara för att visa att man göööör något. Det viktiga är att framstå på ett bra sätt. Allt som har ett "gott syfte" hoppar de på. Aningslöst, som småbarn. Vet hut! Ett övervakningssamhälle håller på att skapas för att bekämpa ett synnerligen marginellt fenomen som barnpornografi och skydda oss från något så osannolikt som terrorhot. Det historiska ansvaret vilar tungt på de politiker som med berått mod strävar efter att slå sönder personlig integritet och frihet. Alf Svensson vågar inte stå emot eftersom han tror att det kan tolkas om att han gillar barnporr. Anna Maria Corazza Bildt tycker inte att innehållet i skrivelser hon sätter sitt namn på är så viktigt.

Jag blir rädd på riktigt. Och jag blir ännu mer rädd när i princip alla svenska medier och sex av sju riksdagspartier stöder detta EU-monster, lika aningslöst som politikerna som sitter på sina fetlagda arslen och beslutar i det. I stället för att ordna debatter och intervjua Europaparlamentariker bevakar TV4 och SVT förberedelserna inför ett kungabröllop. Och i Agenda analyseras Göran Hägglunds musiksmak. Driver de med oss? Det känns som en enda stor ondskefull konspiration. Ingen ser något, ingen hör något. Förslag på allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter blir inte ens notiser på nyheterna.

Det finns lyckligtvis de som kämpar emot. Men det är en mycket, mycket dyster utveckling.
Med handen på hjärtat: när kom det senast något positivt från EU?