Vad händer i Iran?

Jag ska inte ge mig på någon djupare analys av läget i Iran just nu, helt enkelt eftersom jag saknar djupare kunskaper om landet och dess historia. Men det är svårt att inte känna viss eufori när man ser hundratusentals människor marscherar på gatorna för sin frihet. Presidentkandidaten Mir Hossein Moussavi är ingen liberal, men det spelar mindre roll. Studenterna på Himmelska fridens torg våren 1989 krävde inte ens regeringens avgång. De ville ha reformer. Demokratiska reformer. Precis samma sak kräver demonstranterna i Teheran.

Oavsett vilket valresultat som är det legitima bör vi uppmuntra och stödja demonstranterna. Kampen för grundläggande mänskliga rättigheter, som yttrandefrihet och informationsfrihet, ska vi stå upp för varje dag, alltid.

Informationen från Teherans gator är knapphändig. Demonstranter har mötts av tårgas och vattenkanoner. Det talas om allt från några få till hundratals döda. Skulle det sistnämnda stämma betyder det att regimen har bestämt sig för att försöka kväsa demonstrationerna med våld. I värsta fall skulle vi kunna få se en massaker som liknar den i Beijing den 4 juni 1989. Nu talas det dock om att endast mindre grupper om några tusen fortfarande demonstrerar, vilket kan betyda att protesterna är på väg att upplösas.

Iranierna har visat sitt mod och demonstrerat sin vilja till förändring.