onsdag 13 maj 2009

Debatten lever igen - vad är nästa steg?

Argument mot sexköpslagen framfördes innan den röstades igenom 1999, men vi har en tradition i Sverige att "i god demokratisk ordning" acceptera lagar sedan de har införts. Därför har sexköpslagen fått verka i lugn och ro sedan dess. Nu, tio år senare, har plötsligt debatten vaknat till liv igen. Susanne Dodillets avhandling Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet vållade stor uppståndelse. DN Kultur skickade fram sin allra mest rabiata sexmoralist, Kajsa Ekis Ekman, för att såga avhandlingen. Sedan dess har den för anmälts för vetenskaplig oredlighet (!) och radikalfeminister, statsfeminister och kristna flottsuggor från både höger och vänster har krupit fram ur sina hålor för att försvara lagen.

CUF:aren Hanna Wagenius har gjort sitt till för att föra upp frågan om sexköpslagens vara eller icke vara på agendan. Det är välkommet och glädjande. Sex är ett ämne som engagerar männikor - på båda sidor. Aftonbladetkrönikören Lisa Magnusson har skrivit krönikor i ämnet sex och moral tidigare. Nu går hon emot stereotypa kollektiva föreställningar om män och kvinnor som förövare och offer. Självklarheter för många av oss - radikalt och kontroversiellt i en blaska som Aftonbladet. Lisa Magnusson kallar sig feminist, men verkar ha väldigt lite gemensamt med intellektuella stolpskott som Kajsa Ekis Ekman, Jenny Westerstrand eller Zaida Catalán.

Zaida Catalán vill egentligen inte diskutera sexköpslagens vara eller icke vara - hon vill hellre diskutera hur den ska skärpas och exporteras till övriga EU. Så klart. Det som förenar lagens förespråkare är att de ger blanka tusan i den grupp som i allra högsta grad påverkas av sexköpslagen: sexarbetarna. Folkpartiets Cecilia Wikström visade detta när hon debatterade mot Alexander Bard i Kvällsöppet med Ekdal, Miljöpartiets Zaida Catalán visade prov på samma cynism och arrogans när hon debatterade mot Hanna Wagenius i Debatt. De ser snarast förvånade ut att sexarbetarna över huvud taget nämns i sammanhanget. Detta är förbluffande och visar på en oerhörd översittarmentalitet.

I den Catalánska världen gäller regeln sex+pengar=slaveri. Det handlar om "kvinnor och barn" (ja, glöm inte barnen!). Där finns inga grad- eller artskillnader. Problemet för Zaida är att detta är en icke-debatt. Ingen förespråkar människohandel. Ingen försvarar sex med minderåriga. Det vet med all säkerhet Zaida Catalán också. Alternativt är hon så oerhört förvirrad att hon helt enkelt inte förmår se skillnaden mellan en person som säljer sexuella tjänster av spänning eller för att dryga ut hushållskassan och en person som luras från ett land till ett annat, hålls inlåst och tvingas ta emot kunder för sex. Kan man inte se den skillnaden är man oseriös och då har man bannemej inget i debatten att göra.

Debatten är således väldigt välkommen. Men vägen till att faktiskt uppnå en politisk förändring är lång. Sexköpslagen är under så kallad "utvärdering", men utredaren Anna Skarhed har fått tydliga direktiv att inte ifrågasätta lagen i sig, vilket bara kan resultera i att sexköpslagen ges tummen upp för fortsatt existens eller att någon sorts skärpning föreslås. Det finns en bred politisk majoritet i riksdagen att antingen behålla lagen som den ser ut i dag eller att skärpa straffskalan - oavsett vad utredaren kommer att föreslå. Om en sådan utveckling ska kunna förhindras krävs protester som når utanför både bloggosfär och ungdomsförbund.

Vi som på olika sätt strider mot denna moralistiska skitlag, vi som faktiskt bryr oss om människors lika rättigheter, borde ha en årlig demonstration mot sexmoralism i allmänhet och sexköpslagen i synnerhet. Det är definitivt värt att fundera på. Jag tror att vi är tillräckligt många för att skapa uppmärksamhet i media. Vi kan samla liberala krafter från MUF, CUF och LUF (kanske även från moderpartierna) samt fria debattörer och bloggare. Vi har dessutom en styrka i att ha många sexarbetare på vår sida. Om vi inte vill framstå som samma översittare som lagens tillskyndare och endast tala å andras vägnar, måste vi ha med sexarbetarna själva på tåget. Om några av dem har mod och styrka att trotsa samhällets stigmatisering och göra gemensam sak i en sådan demonstration, kan vi börja åstadkomma saker på riktigt. Sexarbetare strider för sina rättigheter i andra länder - varför inte i Sverige?

3 kommentarer:

  1. Det demonstrationståget skulle jag ställa upp i. Det får vara slut med moralismen och översitteriet. Andra sexuella minoriteter har fått sexuella och mänskliga rättigheter, så varför inte också köpare och säljare av sexuella tjänster?

    SvaraRadera
  2. En demonstration har jag länge funderat på, men inte vågat förslå, för tror inte så många sexsäljare skulle våga/vilja medverka.
    Men jag tror fortfarande på det och då är det inte lika lätt för fanatiska motståndare att bara avfärda oss.
    Jag ställer upp, utan betänkande.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker att det är värt att fundera på. Det kräver planering och god samordning för att det ska ge genomslag och inte bara bli en liten plakatdemonstration med något tiotal deltagande. Jag ska forska vidare för att se vilket intresse som kan finnas. Du får gärna göra detsamma om du har kontakter och möjlighet. :-)

    SvaraRadera

Håll en saklig ton. Personangrepp och inlägg ej relevanta för ämnet godkänns ej.