Obegripligt och smaklöst

SVT:s beslut att sända den mördade flickan Englas begravning har rört upp känslor. De allra flesta verkar vara starkt emot detta spektakel och jag är inget undantag i detta fall. Det finns flera argument mot att sända en begravning av detta slag.

Det ena är att Engla inte var en offentlig person under sin livstid. Varken du eller jag visste vem hon var innan hon blev mördad och dök upp som ett fall i media. Hon fanns inte i det kollektiva medvetandet som en kunglighet eller annan kändis hade gjort. Det andra är gränsdragningsproblematiken. Engla är inte det enda döda barnet i Sverige. Hon är inte ens det enda mördade barnet den senaste tiden. Vad säger att de två mördade barnen i Arboga inte "förtjänar" en direktsänd begravning? Vad säger att det inte kommer att dyka upp föräldrar som vill uppmärksamma sina barn genom TV-sända begravningar i framtiden? Vad svarar SVT då? Att Engla var viktigare? Att hon var något slags symbol för alla döda barn? Det är blir ett ohållbart resonemang och föräldrar som har förlorat barn kan uppleva detta som ett hån.

Man kan också fråga sig vem i hela friden som avser att titta på begravningen? Vilken frisk människa kommer att bänka sig vid TV:n för att följa en begravning av ett barn de inte hade någon som helst relation till och som de endast sett några bilder i tidningen av? Om man sänder ett program måste ju avsikten vara att någon ska vilja se programmet. Det har sagts i SVT:s försvar att begravningen kan fungera som någon sorts ventil för människors sorg alternativt vara en möjlighet för utomstående att dela familjens sorg efter sin dotter. Jag skulle vilja vara så oförskämd att säga att om man har behov av att i TV följa en begravning av någon man aldrig träffat, har man kanske upplevt för lite sorg i sitt eget liv.

Hur SVT än agerar efter detta kommer det att bli fel. Alla som betalar TV-licens borde fråga sig om begravningar tillhör public service-ansvaret.