Avskaffa den generella välfärden

Hur nyliberal är Stureplanscentern? Inte nyliberal, bara liberal, menar dess ordförande Christer Mellstrand i dagens Svenska Dagbladet. Det är lite tråkigt att han inte kan säga annat i dagens svenska politiska klimat, men det är positivt att det finns frihetliga påtryckare som Mellstrand och Fredrick Federley.

Det SvD fokuserar på är att Mellstrand vill ta bort barnbidraget för alla höginkomsttagare. Det är en sund tanke, oproblematisk för varje sann liberal att ställa upp på. Den synliggör också problematiken med den allmänna välfärden som kostar oerhörda summor och i praktiken går ut på att skicka runt en massa pengar i systemet. Alla bidrag borde ses över och om vi ska ha några kvar ska de självfallet inkomstprövas.

Att sänka och platta till skatten i stället för att dela ut bidrag till människor vore ett jättelikt och välbehövligt frihetsreformsarbete. Sverige är ett rikt land med välmående människor. Vi skulle kunna minska bidragstransfereringarna drastiskt om folk bara fick behålla mer av sina intjänade pengar. Det gäller alla men särskilt värdefullt vore det för en låginkomsttagare som lever från lön till lön och inte har råd med oförutsedda utgifter. De som förlorar mest på höga skatter är faktiskt dem med lägst inkomster.

Sedan var det det här med nyliberalismen igen. Det har blivit något slags obligatorium att fråga om personen är nyliberal när någon som är frihetligt sinnad intervjuas i svensk media. Mellstrand menar att det finns ”en närmast anarkistisk tanke” bakom nyliberalismen. Jag tycker tvärtom. Ett samhälle där staten fokuserar på att skydda liv och egendom är ett tryggare samhälle än ett där staten fått så många uppgifter att grunduppdraget hamnat i skymundan. Det finns ingen automatisk trygghet i stor politisk kontroll, begränsad individuell och ekonomisk frihet och minskade ”klyftor” i samhället. Stor frihet föder däremot trygghet.

En nattväktarstat är en fin målsättning, men det är vägen dit som är intressant. På den vägen kommer vi att behöva nedmontera stora offentliga byråkratier, avskaffa monopol och ta bort lagar som kränker oss medborgare och inskränker vår frihet. Kort sagt: vi måste flytta makt från politiker till medborgare i stället för från politiker till politiker, som sker i dag. Den politiska makten måste minskas. Däri ligger utmaningen: att hitta politiker som vill avskaffa sig själva.