En lektion i yttrandefrihet

Kulturbilagor brukar innehålla många dumheter och Svenska Dagbladets är inget undantag. I dagens kommentar om "kränkande konst" (ännu inte online) ondgör sig frilansjournalisten Ingmarie Froman över konstnären Lars Vilks teckningar av profeten Muhammed (se tidigare post). Froman menar att religiösa människor är känsligare än oss andra och att de uppfattar kritik mot sin speciella tro som "att säga till någon: du är ful och du borde bli vackrare." Really?

Om nu Vilks kan driva med islam, varför inte rita en judesugga? frågar sig Froman. Judesuggan är en gammal antijudisk karikatyr. Ja, varför inte? Ingmarie Froman verkar tro att den som försvarar publicering av Muhammedteckningar drar gränsen för yttrandefriheten vid kristendomen eller judendomen. Då har hon förstås helt missförstått vad yttrandefrihet är. Den kan inte gälla endast vissa åsiktsyttringar för då finns den i praktiken inte. Yttrandefriheten måste vara total och omfatta alla religiösa och politiska yttringar – i synnerhet de obehagliga och knäppa. Det är testet för yttrandefriheten i varje land.

I Sverige är den sedan länge inskränkt på grund av hetslagstiftningen och i EU kan vi vara på väg mot ytterligare inskränkningar för att "skydda" religionen. Det är beklämmande att religiösa trosuppfattningar – rätten att bara tro saker utan kritiskt tänkande – ska gå före en grundläggande mänsklig rättighet som rätten att få säga sin åsikt. År 2007!