Jag håller med i stort. Problemet med ett resonemang om att ALLA bidrag bör slopas är att marknaden inte är perfekt och att vissa -trots eventuell vilja härav- inte kan försörja sig. Ett system med generell medborgarlön på existensminimum -säg 5-6000kr/mån- till Alla -miljardär som uteliggare- och sedan låta marknaden ta hand om resten kan kanske vara ett effektivare system- de flesta (av den där miljonen) som kan arbeta om än i liten skala kommer att göra så då marginaleffekten efter den sjätte tusenlappen får anses vara stor./Nietzsche
Fast det blir svårt med exempelvis handikappade. En rullstolsbunden person med ett mentalt handikapp har nog svårt att få jobb, men klarar sig nog inte på 6000 per månad. Så då får man ett första undantag, och sedan ett till o.s.v.
Där det otvetydigt finns nödvändiga behov (man är rullstolsbunden el Likn) kan tilläggsbidrag förekomma. Det skall dock inte handla om utjämning eller kompensation (dvs lika utfall) utan om överlevnad. /Nietzsche
Det hade varit en möjlig reform av socialförsäkringssystemet för fyrtio år sedan, särskilt om invandringspolitiken skötts på annat sätt.
En medborgarlön som ersättning för just socialförsäkringarna skulle dessutom antingen behöva innehålla en boendekostnadsgaranti som i praktiken delar ut olika belopp och öppnar för maximeringstänkande (vi är ju rationella varelser) eller som sätter ett tak för boendekostnad vilket genast driver upp denna till högsta möjliga nivå för de som omfattas av denna 'lön': staten garanterar ju att de kan betala. För att bara ta ett kort exempel på problem.
Börja med att avskaffa alla former av bidrag via skattelättnader/avdrag och ersätt dessa med sänkt skatt vore bättre, bland annat då det skapar legitimitet för att rationalisera övriga bidrag (det är nämligen endast en semantisk skillnad mellan socialbidrag och ROT/RUT).
Jag håller med i stort. Problemet med ett resonemang om att ALLA bidrag bör slopas är att marknaden inte är perfekt och att vissa -trots eventuell vilja härav- inte kan försörja sig. Ett system med generell medborgarlön på existensminimum -säg 5-6000kr/mån- till Alla -miljardär som uteliggare- och sedan låta marknaden ta hand om resten kan kanske vara ett effektivare system- de flesta (av den där miljonen) som kan arbeta om än i liten skala kommer att göra så då marginaleffekten efter den sjätte tusenlappen får anses vara stor./Nietzsche
SvaraRaderaFast det blir svårt med exempelvis handikappade. En rullstolsbunden person med ett mentalt handikapp har nog svårt att få jobb, men klarar sig nog inte på 6000 per månad. Så då får man ett första undantag, och sedan ett till o.s.v.
RaderaDär det otvetydigt finns nödvändiga behov (man är rullstolsbunden el Likn) kan tilläggsbidrag förekomma. Det skall dock inte handla om utjämning eller kompensation (dvs lika utfall) utan om överlevnad. /Nietzsche
RaderaNice, äntligen en svensk röst som vågar påpeka att det är jävla skönt med egna pengar i plånboken!
SvaraRaderaHej.
SvaraRaderaMedborgarlön är inte en bra idé i nuläget.
Det hade varit en möjlig reform av socialförsäkringssystemet för fyrtio år sedan, särskilt om invandringspolitiken skötts på annat sätt.
En medborgarlön som ersättning för just socialförsäkringarna skulle dessutom antingen behöva innehålla en boendekostnadsgaranti som i praktiken delar ut olika belopp och öppnar för maximeringstänkande (vi är ju rationella varelser) eller som sätter ett tak för boendekostnad vilket genast driver upp denna till högsta möjliga nivå för de som omfattas av denna 'lön': staten garanterar ju att de kan betala. För att bara ta ett kort exempel på problem.
Börja med att avskaffa alla former av bidrag via skattelättnader/avdrag och ersätt dessa med sänkt skatt vore bättre, bland annat då det skapar legitimitet för att rationalisera övriga bidrag (det är nämligen endast en semantisk skillnad mellan socialbidrag och ROT/RUT).
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare