Miljöpartiet är ett fiaskoparti

SVT:s Aktuellt har gjort en liten återblick av vad som hänt under det år som gått med Miljöpartiet i regeringen. Resultatet visar att MP vikit ned sig i fråga efter fråga.

I valrörelsen hade partiet satt som mål att bli tredje största parti. Gustav Fridolin var öppen med detta i intervjuer och framträdanden. Kampen mot Sverigedemokraterna var huvudfokus.

Det gick inget vidare. SD blev nästan dubbelt så stora som MP, men miljöpartisterna kunde i alla fall trösta sig med att de nu för första gången fick ta plats i en regering. Hela sex statsråd blev de tilldelade, däribland för de brännande frågorna skolan och bostadspolitiken.

MP lovade att lägga ned Vattenfalls kolgruvor. I stället blir det en försäljning. Det visade sig vara mer komplicerat än partiet trodde i valrörelsen.

Förbifart Stockholm lyckades MP bara pausa, till en kostnad av hundratals miljoner kr. Konstitutionsutskottet var inte roat. Det borde inte skattebetalarna heller vara. I opposition var MP oerhört kritiskt mot FRA-lagen och massövervakningen. I regeringsställning har partiet inte opponerat sig ett dugg utan i stället agerat dörrmatta åt det övervakningsglada Socialdemokraterna.

Därtill har vi förstås det allra heligaste – migrationspolitiken. MP sitter i en regering som inte bara stramar åt asylpolitiken markant utan också lade förslaget att ge regeringen makt att stänga Öresundsbron. Det måste snurra i de små hjärnkontoren hos de miljöpartistiska gräsrötterna.

Nu har beskedet kommit att även Bromma Flygplats blir kvar, ytterligare ett nederlag för MP och ytterligare en fråga där de fått anpassa sig till den jobbiga verkligheten (i detta fall en riksdagsmajoritet de känt till i över ett år).

I fråga efter fråga har MP fått lägga sig platt. I de flesta frågor är bra att det har blivit så, men det säger en del om vad partiet är berett att offra för att få sitta kvar vid makten. Det borde också bli tydligt för alla nu hur naivt och oförberett på att ta ansvar detta parti är.

Några år i regeringsställning kommer månne ge MP en inblick i hur verkligheten egentligen ser ut. Men det är dyrköpta erfarenheter både för partiet och för Sverige.

Frågan är vad MP ska gå till val på nästa gång – och vad vallöftena är värda.