Regeringen skjuter i sin tilläggsbudget till 9,8 miljarder extra till kommuner och landsting för att klara det som finansministern kallar "en akut krissituation". Glädjen är påtaglig ute i kommunerna, men ansvariga kommunpolitiker borde besinna sig lite. Prövningen har nämligen bara börjat.
Det är en sak att pumpa in skattemiljarder i den akuta mottagningsfasen när människor i bästa fall måste placeras på svindyra asylboenden. Det kan man naturligtvis göra under en period utan att det får långtgående konsekvenser för samhällsekonomin i ett bredare hänseende.
De stora problemen (eller "utmaningarna", som det heter på nyspråk) kommer senare. Efter två år går etableringsansvaret för de nyanlända från staten till kommunen. Då kommer den första smällen. Även här kan regeringen parera med några extra miljarder.
Men det är först om fem till tio år som den riktiga notan för kalaset kommer att synas i den kommunala ekonomin runt om i landet. När det visar sig att asylinvandrarna som skulle lyfta välfärden i stället går arbetslösa och belastar kommunernas budgetar. När en underdimensionerad och ostrukturerad svenskundervisning för invandrare som redan fungerar dåligt (ofta uselt) inte lyckas förbereda invandrare för det arbetsliv som kräver goda kunskaper i svenska. När vi ser effekterna av personalflykten från vården, skolan och omsorgen. Då kommer vi se resultaten av dagens politik.
Jag vill inte svartmåla eller hävda att allt är kört. Det är det givetvis inte i någon deterministisk mening. Men vi måste vara realistiska i våra förväntningar på vad asylinvandringen kan bidra med ekonomiskt, och när vi prognosticerar kan vi egentligen bara gå efter hur det har fungerat hittills.
Statistiken är väldigt tydlig: Sverige har misslyckats med integrationen i tider av betydligt mindre invandring än den vi nu genomlever. Vad tyder realistiskt på att resultaten ska bli avsevärt bättre denna gång?
Det är förstås ingen slump att områden som tidigare tagit emot många asylinvandrare går knackigt ekonomiskt. Malmös urusla ekonomi kan betraktas som ett framtidsscenario för många kommuner. Oundvikligen slår en ökad börda för att försörja arbetslösa mot välfärdens kärnverksamheter, ty det är i den största kakan som kommunerna och landstingen kommer tvingas skära. Oriväckande nog är det inom skolan, primär- och akutvården samt äldreomsorgen som resursbristen redan i dag är skriande.
Ett avsevärt förvärrat ekonomiskt läge med stora skattehöjningar på många orter är att vänta. Människor kommer alltså få betala mer för att få mindre.
Krisen är välfärdsstatens, och den är ingalunda tillfällig. Detta är inte början på slutet, kanske inte ens slutet på början. Risken för att krisen blir ett normaltillstånd är uppenbar. Och då kan det knappast ens kallas kris längre utan ett nytt slags vardag.
Klicka för större bild.
SvaraRadera"Risken för att krisen blir ett normaltillstånd är uppenbar. Och då kan det knappast ens kallas kris längre utan ett nytt slags vardag"
Ja, precis som ett helt vanligt land i 3:je världen....
"Jag vill inte svartmåla eller hävda att allt är kört. Det är det givetvis inte i någon deterministisk mening."
Tja, man kan väl inte helt utesluta rena mirakel. Men utan något sådant är det helt självklart totalt kört för Sverige som rikt i-land. I bästa fall kan det bli något liknande Brasilen men det kan mycket väl bli betydligt värre.
Eliten har drivit igenom en massiv invandring för att knäcka välfärdsSverige.
SvaraRaderaMan vill införa nattväktarstaten.
Man vill ha ett trasproletariat.
Trasproletariatet kommer man sinom tid att arbeta för löner som inte matchar svensk levnadsstandard. Så har skett i ex vis Tyskland där man byggt boende för betalningssvaga grupper dvs invandrare och bidragstagare.
Även vi kommer få rena ghetton och den processen har redan påbörjats.
Ty i våra nuvarande ghetton bor det många flera personer i varje lägenhet än vad som infrastruktur od är planerad för.
Vilket gör att förslitningen ökar och säkerligen avsätts inte tillräckligt med resurser av de kommunala bostadsbolagen för att täcka upp för den ökade förslitningen pga överbeläggningen.
Men allt det är ju precis syftet med invandringen. Givetvis måste även socialbidragsnormen justeras nedåt för att kunna genomdrivs sk femdollarsjobb. Kanske socialbidraget sänks till typ 6000 i månaden totalt och då måste du finna ett billigt boende. Annars överlever du inte.
Att knäcka sosseSverige. Läs Reinfeldts bok "Det sovande folket". Läs FNs Agenda 2030 så ser du svart på vitt orsaken till linjen som eliten driver när det gäller migrationsfrågor.
Däremot fattar jag inte varför näringslivet vill skapa en växande låglönemarknad.
Upplägget bygger på att olika sorters tjänster produceras nu vilka i dagsläget är bortrationaliserade pga att det är för dyrt.
Vem efterfrågor dessa tjänster?
Jag vill ta tillfället i akt till att förmedla Pat Buchanans analys i "Can Europe Survive This Invasion?" (d. 9/11-15, http://buchanan.org/blog/can-europe-survive-this-invasion-124254):
SvaraRadera"Can a civilization survive the replacement of the people who created it by people of other races, religions, and civilizations?
Ask the Native Americans.
Will Europe remain Europe if she is repopulated by Arabs, Muslims, Asians and Africans? What will hold Europe together? Free trade?
In 1981, when Solidarity was crushed by the Warsaw regime on the orders of Moscow, Americans took up the cry — “Let Poland be Poland.”
One day soon, a voice will arise across the Atlantic calling for an end to this invasion, by force if necessary, and declare: 'Let Europe be Europe!' "
Magne
Du skriver: "Sverige har misslyckats med integrationen".
SvaraRaderaJag saknar någon slags definition av en LYCKAD integrationen. Vilka kriterier ska vara uppfyllda, för att den s.k. "integrationen" ska anses som lyckad??
Hursom - egenförsörjning torde vara ett kriterium som måste vara uppfyllt, för att integration ska anses som lyckad.
Hur ombesörjer man, att icke-svensktalande, låg- till outbildade blir egenförsörjande i Sverige?? Ibland påstås det att sänkta löner vore en lösning.
Marika Formgren formulerade en vass fråga: "Vid vilken ingångslön blir svenska företag egentligen intresserade av att anställa en analfabet som vägrar att samarbeta med personer av motsatt kön?"
Japp. Egenförsöjrning är en jättebra definition, men den täcker väl i princip även kriminalitet ;-) Och möjligen även tiggeri, i alla fall innan svenskarna började bli 'ogina' och ge mindre.
RaderaAnnars brukar jag säga att god integration stavas jobb, jobb och jobb. Vilka inte finns och kommer inte att finnas i några nämnvärda siffror, inte ens med de lönenivåer som fackförbunden absolut inte skulle vilja släppa till. Lönenivåer som politiker inte sätter siffror på men nu i flera år nämnt i termer av att "sänka trösklar" då de nämner vad som 'måste göras'.
Inte ens de 80% subventionerade AF-jobben blev bevisligen någon jättehit. RUT-avdraget är nog det enskilt bästa och effektiva som har gjorts, men jag tror att även det är mättat till stor del. Under lägre ankommande siffror än nu.
Marika Formgren är en klok en.
Slår åter ett slag för min käpphäst.
SvaraRaderaVi pratar låglönejobb och integration.
Det jag ser är flyktingar som pratar om ett bättre liv och studier, till och med självförverkligande.
Jag tror att konsekvensen av deras besvikelse när de förstår vad som väntar dem, inga jobb, usel svenskundervisning, getton där inga svenskar bor och där det definitivt inte finns några jobb, kommer bli mycket tråkig.
Speciellt som det verkar som merparten av de som kommer är unga män som på olika sätt kommer kräva eller ta sig en framtid.
Hur stor är chansen att de vänder hem tomhänta och med svikna förhoppningar?
Det som krävs nu är det vi får minst av - positivt och hoppingivande ledarskap, en vision som kanske i och för sig säger att det kommer bli tufft men att det till slut kommer bli bättre.
Men vad är oddsen för det, jag ser ingen politiker som är i närheten av att kunna måla upp en sådan vision som är ens det minsta verklighetsförankrad. Se på spelarna på de kanske mest kritiska områdena, skola, bostäder och lag o ordning, Fridolin, Kaplan och Johansson; det går bara inte.
"Statistiken är väldigt tydlig: Sverige har misslyckats med integrationen i tider av betydligt mindre invandring än den vi nu genomlever. Vad tyder realistiskt på att resultaten ska bli avsevärt bättre denna gång?"
SvaraRaderaDenna fråga har jag ställt mig i några år nu, allt eftersom jag sett antalet TUT/PUT bara öka och öka. Medan journalisterna med jämna mellanrum, någon gång om året ojar sig över utanförskapsområden/arbetslöshet bland invandrare och några partier lika ofta (sällan) kom med mer eller mindre samma skåpmatsförslag för att öka antalet jobb. Enkla alltså.
Sverige behöver anpassa sig åtminstone litegrann efter globaliseringen, så vi fortsätter vara konkurrenskraftiga.
Det är inte helt korrekt, men personligen tycker jag att i flera år nu så görs ytterst lite bra, allt annat är antingen direkt dåligt och/eller direkt relaterat till att vi måste anpassa oss till mängder med lågt utbildade 'flyktingar'.
"Hursom - egenförsörjning torde vara ett kriterium som måste vara uppfyllt, för att integration ska anses som lyckad."
SvaraRaderaDet finns flera olika parametrar att titta på när det gäller ett brett begrepp som integration (ekonomisk, kulturell, social osv), men i bloggposten ovan (och nästan alltid när jag bloggar om detta) avses just egenförsörjning, dvs. att människor ska jobba och försörja sig. Och ja, här har svenska politiker misslyckats hittills och jag ser tyvärr inga tecken på att det kommer gå bättre under de kommande 10 åren heller. Utmaningarna är betydligt större nu just eftersom det har kommit så många lågutbildade på så kort tid.
Jag ser framför mig fortsatt gettoisering, fortsatt utslagning av hela stadsdelar och fortsatt höga sociala och ekonomiska kostnader för detta. Men så är jag också en dysterkvist i denna fråga. Av goda anledningar, vill jag hävda.
Det är väl inte rasistiskt att kalla en invandringstakt på en halv miljon utomeuropéer per år för ett folkutbyte? Lägg därtill de etniskt mycket snedfördelade "inhemska" födslotalen.
SvaraRaderaAllt detta kommer att förvandla Sverige till ett liknande mångetniskt land, som Libanon.
Etniskt homogenitet är tyvärr den största tillgången ett land kan ha. Kulturell och religiös homogenitet är också viktigt, men den viktigaste är den etniska eftersom människor tyvärr är djur i första hand, och rationella varelser långt längre ner på listan.
Sverige överlevde en vansinnig socialism i snart hundra år, på grund av av en medfödd instinktiv tillit och pliktkänsla gentemot övriga svenskar. Tänk vad vi skulle kunna ha åstadkommit om vi också haft en frihetlig politik!
Men med total splittring i samhället kommer det aldrig finnas någon möjlighet till frihet. Istället kommer vi att styras som andra starkt splittrade länder, med en starkt repressiv diktatur.
Våra FRA-lagstiftande politiker gnuggar händerna.
Tillägg den svarta men ändå sanna bilden;
SvaraRaderaMassavhopp från polisen: ”Man känner stor frustration”
En ny trend har startat inom polisen. På grund av låg lön och underbemanning har massor av poliser börjat säga upp sig.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21737822.ab
Ja, många politiker och debattörer verkar fortfarande ha väldigt svårt att ta in hur ekonomiskt betungande invandringen kommer bli på lång sikt. Jag misstänker att detta hänger samman med principen om "allas lika värde" - det ska inte spela någon roll huruvida vi tar in, säg, en somalisk fåraherde eller en koreansk dataingenjör eftersom båda har samma människovärde och därmed får antas ge samma bidrag till den svenska statskassan.
SvaraRaderaÖnsketänkandet hänger nog samman med att politiker i alla läger (undantaget SD) vill uppnå lite för många mål på samma gång och är för svaga för att prioritera. Man vill både framstå som en humanitär stormakt, bevara den traditionella välfärdsstaten, och stärka ekonomin genom att "importera" fler i arbetsför ålder. Jag menar dock att förmodligen ett och i bästa fall två av ovanstående mål kan uppnås samtidigt beroende på vilken typ av invandring man lagt upp för. Personer i beslutsfattande ställning lär bli smärtsamt medvetna om detta vartefter det lider.
Att kommuner välkomnar nya invånare, oavsett om de kan försörja sig själva eller ej, är inte så konstigt. För kommunen är i utjämningssystemet garanterad en skattekraft per folkbokförd som i praktiken är densamma som alla andra kommuners (inkomstutjämning). Även de som aldrig kommer att få någon förvärvsinkomst ger alltså kommunen intäkter. Dessutom finns i utjämningssystemet "kostnadsbidrag" till kommuner med hög andel äldre och/eller barn, och "strukturbidrag" till glesbygdskommuner.
SvaraRaderaAtt välkomna "nysvenskar" kan rent kommunalekonomiskt vara en god affär (åtminstone kortsiktigt), även om det för staten och samhället är en stor kostnad.