En feministisk fred

"Hello Central Park! Hello New York!"

Var det månne en rockstjärna som klev upp på scenen och mottog publikens jubel? Nej, det var den svenske statsministern Stefan Löfven, som efter sitt framträdande var "klart upprymd", enligt Sveriges Radio.

Löfven talade om att Sverige ska bidra med sanitet till 60 miljoner människor och sa också att han är stolt över att representera världens första feministiska regering. Som om detta epitet inte var nog pinsamt på hemmaplan - behövde han verkligen basunera ut det inför åhörare i självaste New York?

Men jo, regeringen ser verkligen på sig själv som feministisk, och det får även politiska följder. På FN:s kvinnokonferens lovade Sverige att skapa ett "nätverk av kvinnliga fredsmäklare" som inom två år ska kunna sättas in i konflikter världen över.

Varför inte redan nu om det bara är könet det hänger på? Kriget i Syrien måste få ett slut, och vilka kan vara bättre lämpade att få stopp på IS än representanter för den halva av befolkningen som terroristerna ser som lägre stående än djur, som säljs på slavmarknader och våldtas systematiskt? Det är klart att ett feministiskt fredsnätverk kan ordna den biffen!

Jag tänker på Feministiskt initiativ när jag hör statsministern. Ett av landets ytterkantspartier som aldrig låter realism och en jobbig verklighet komma i vägen för visioner och en dröm om att även de värsta förbrytarna i världen kan talas tillrätta med lite maktteori och genuspedagogik.

Gudrun Schyman må ha misslyckats med att ta sitt parti in i riksdagen. Men hennes tankevärld är uppenbarligen högst närvarande i regeringskansliet. Har hon månne gått och blivit politiskt sakkunnig?