onsdag 4 februari 2015

Den tysta majoriteten

Det pratas mycket om hur Sverige måste bli bättre på att vidareutbilda invandrande akademiker. Det är naturligtvis oerhört viktigt att den som kommer till Sverige med en relevant universitetsutbildning innanför västen, om det finns behov, kan få arbeta med något som motsvarar utbildningen. Det tjänar alla på.

Men när det gäller nyanlända till Sverige - hur många är egentligen akademiker? Aftonbladet har sin bild klar. Men enligt Arbetsförmedlingen (preciserat i myndighetens budgetunderlag för de kommande tre åren) är majoriteten av dem som får etableringsstöd inte akademiker:
Nästan 60 procent av de nyanlända inom etableringsuppdraget har endast förgymnasial utbildning, varav de flesta har kortare utbildning än nio år.
Etableringsstödet varar i två år. Därefter är individens uppehälle kommunens ansvar. Eftersom Sverige har den lägsta sysselsättningsgraden bland utrikes födda i hela OECD, får kommunerna betala försörjningsstöd till de allra flesta. Ytterst få hinner komma i arbete på bara två år (här är förstås även språket en given barriär). Den etablering som skulle ske blev alltså inte verklighet för andra än en liten minoritet under den så kallade etableringstiden.

Låg utbildning och svårigheter att få jobb i Sverige hänger tätt ihop. Det är därför dags att vara öppen med hur pass stor del som kommer till Sverige utan eftergymnasial utbildning och inte sällan utan att kunna läsa och skriva. Vad har politikerna för idéer för att dessa människor ska komma i arbete och bli den där långsiktiga vinsten som alla pratar om?

Jag tror inte på den idé som fyra folkpartister (yrvaket, som vanligt) framför på dagens DN Debatt - att låta kommunerna sätta ett tak för hur många som får komma till Sverige. Detta skulle åsidosätta allt vad rättssäkerhet heter eftersom det då inte längre är skyddsbehovet som avgör utan kommunernas ekonomi.

Ekonomin är ändock central här. Det går självfallet att minska kostnaderna på andra sätt. Genom att ge TUT i stället för PUT. Genom att ställa försörjningskrav vid anhöriginvandring. Genom att göra snabbare prövningar av asylanter från i dag säkra länder (ex. Bosnien) och lägga desto mer tid på att göra rättssäkra prövningar av sökande från oroshärdar (ex. Syrien). Allt detta gör sammantaget att färre skulle välja Sverige som förstahandsalternativ.

Sverige har fått ett rykte som ett land som släpper in vem som helst, även brottslingar som spärrats från inresa i övriga Schengen. PUT delas ut som smågodis. Och myndigheten som ska sköta handläggningen är så överlupen av arbete att den inte längre hinner göra relevanta granskningar utan bifaller ansökningar av stress. Så kan det inte fortsätta.

Den stora utmaningen är inte att utländska läkare kör taxi (vilket för övrigt verkar vara något av en vandringsmyt). Den stora utmaningen är att presentera en lösning på hur majoriteten av de nyanlända, alltså den grupp som saknar utbildning, ska komma i egen försörjning.

Här saknas fortfarande realistiska förslag.

Tidigare bloggat:
Oordning och oreda i migrationspolitiken

Läs även: 
Arbetsförmedlingen öppnar kontor i Addis Abeba
(observera att nyheten är ett år gammal. Det gick tydligen inte så bra).

7 kommentarer:

  1. Håller med. För mig - som är angelägen att behålla välfärdsstaten, är det uppenbart att vi måste minska migrationen. Läser man vidare i arbetsförmedlingens budget framgår det att 150 000 lågkvalificerade jobb försvunnit sedan 2000 och att utvecklingen fortsätter. Samtidigt har antalet kvalificerade jobb ökat med 400 000. Det är då inte förvånande att det tar 7 år innan bara hälften utrikes födda kan försörja sig själva. Den andra hälften försörjs av samhället (skattebetalarna). Att då bara prata om integration och jobblinje räcker naturligtvis inte. Tyvärr är hoppet om en realistisk politik från moderaterna inte särskilt trolig med Reinfeldts adept Kinberg Batra i ledningen. Lika lite som Löfven i knät på miljöpartiet. Annars är det just dessa två partier som driver en migrationspolitik som har minst stöd bland deras egna väljare. I en demokrati ska väljarna styra politikerna och inte tvärt om som är fallet här.

    SvaraRadera
  2. Svenska läkarstuderande och andra studenter har väl kört taxi i långliga tider för att få lite bättre ekonomi.
    Det vore väl i så fall inte så konstigt om en syrisk läkare körde taxi i väntan på sin kompletterande utbildning.

    SvaraRadera
  3. Om det vore skyddsbehovet som hägrade för de som söker asyl.och inte högsta ersättningen i pengar,vore väl minst 10 andra länder på vägen till Sverige lika bra som asylmottagare?

    SvaraRadera
  4. Det beror på att det inte finns någon lösning på detta problem.

    Vi gör en liknelse; om jag har vattenläckage i badrummet och avloppet är nästan helt igensatt vad gör man då? Jo. Jag vrider av vattnet vid huvudkranen och börjar rensa i avloppet så att det redan intagna vattnet har en chans att rinna undan.

    Sverige gör följande; Drar in grannens trädgårdsslang i badrummet och vrider på den också, samt gör hål i taket så att det kan regna in. Sen Häller Sverige jord i det redan täppta avloppet.

    Gå hem Sverige, du är full!

    SvaraRadera
  5. Ekvationen saknar lösning och det blir bara befängt och framstår som extremt antiintellektuellt att låtsas som att det finns en lösning.

    Jag föreslår återigen ett återupplivande av Tony Blair's tankar om safe havens, något han föreslog redan 2003.

    http://www.statewatch.org/news/2003/apr/10safe.htm

    SvaraRadera
  6. Jag tycker att vi borde kunna sätta en kvot för länderna i europa och ha, på EU nivå, en instans ansvarig för migrationen.

    Kvoten sätts till någon en procentandel av ländernas befolkning, och när ett land når upp till sin kvot skickas de vidare.

    Detta skulle innebära att länder som nu tar emot obefintliga mängder invandrare, som finland, danmark, polen, skulle tvingas ta emot fler men extremfall som sverige skulle minska.

    En rimlig kvot är att balansera utifrån tysklands invandring. Eftersom tyskland tar emot samma mängd som sverige fast med en befolkning mångfaldig större so borde det då räcka om sverige minskade invandringen med 80%. Då borde vi komma i fas med tyskland.

    SvaraRadera
  7. Eller så kunde man börja nysta i andra ändan. Sänka arbetsgivaravgifterna. Kanske införa ett grundavdrag på dem, så att man kan tjäna drygt existensminimum utan att arbetsgivaren behöver betala lika mycket till skatteverket som till löntagaren. Då skulle kanske antalet okvalificerade arbeten öka?

    Vore åtm värt att utreda, tycker jag.

    SvaraRadera

Håll en saklig ton. Personangrepp och inlägg ej relevanta för ämnet godkänns ej.