En öppen hand

På det feministiska väckelsemötet Nordiskt forum häromveckan sade Gudrun Schyman, som blivit nära nog untouchable i svenska medier, att Feministiskt initiativ går mot riksdagen med inte en knuten näve utan med "en öppen hand" - och "mycket kärlek".

Det är ett närmast parodiskt uttalande givet vad som faktiskt står i partiprogrammet. Där framträder en helt annan bild av Fi, ett intolerant parti som vill skicka meningsmotståndare på kurs och att alla tänkbara yrkesgrupper ska undervisas i feministisk ideologi.

Fi står dessutom för den mest omfattande utvidgningen av den politiska makten i människors liv på decennier. Partiet hyser ingen tilltro till människors förmåga att styra sina egna liv. Det inriktar sina satsningar enögt på kvinnor och ser män som ett problem som måste åtgärdas, däribland med omskolning. Det krävs väldigt livlig fantasi för att se någon kärlek här.

Sifo har mätt hur väljare ser på olika partier. Vilka partier tycker vi allra sämst om? Resultatet är intressant. Mer än var tredje S-väljare (36 procent) tycker enligt denna undersökning illa om Fi. Bland alla väljare är det 46 procent som tycker illa om Schymans kvinnoparti. Det är inte riktigt den bilden vi får i medierna varje dag, där det rullas ut en röd matta närhelst Schyman eller någon annan från hennes parti uppenbarar sig.

Valrörelsen har knappt börjat, men mediernas vinkel börjar redan klarna: Fi ska lyftas fram som det goda alternativet till SD. Den öppna handen mot den knutna näven. Det är förstås en dimridå. Men just nu verkar få i etablissemanget vara benägna att se igenom den.