Att förstå Elliot Rodger

Morden på sex personer i Isla Vista, Kalifornien, har fått global uppmärksamhet. De begicks av en 22-årig man som i förväg spelade in en film i vilken han uttrycker frustration över att bli ratad av kvinnor. Frustrationen övergår snart i öppet hat.

Elliot Rodger skrev även ett slags manifest, eller snarare summering av ett liv han kallade "tragiskt", och spred det som en förklaring till sina handlingar. Han fick påhälsning av polisen innan dådet då han lagt upp flera filmer som väckt oro för hans mentala hälsa.

Jag tror att många män kan känna igen sig i mycket av det Elliot Rodger beskriver. Det finns många ensamma unga killar där ute som inte presterar särskilt bra i skolan (eller som gör det) och känner sig bortsorterade av tjejer. De påminns om vad de saknar varje gång de ser ett par gå hand i hand på stan, gå på bio tillsammans eller gosa i solen.

Både videon och manifestet är en rätt patetisk blandning av självömkan, narcissism, vrede och uttryckta känslor av otillräcklighet. Upprepade om och om igen. Rodger levde ett rikt materiellt liv som få kan drömma om, men inombords var han uppenbarligen tom.

Ändå finns det något i allt vrövel som är värt att diskutera. Jag tror nämligen att många känt samma frustration som Elliot Rodger under sin skolgång. Upplevelsen av att bli bortvald, erfarenheten att de "tuffa killarna" i skolan, som inte verkar behandla tjejerna särskilt väl, vinner det motsatta könets intresse medan "snälla killar" får stå vid sidan om.

I princip ingen blir dock utåtagerande på ett så våldsamt sätt som Elliot Rodger, varken under skoltiden eller senare. De flesta sluter sig. Döljer sin frustration. Säger att de är glada för andra när de skaffar pojk- och flickvänner, gifter sig och lever livet. Lider inombords i stället för att ge sig på andra, som Rodger gjorde.

I manifestet skriver Rodger: "I developed a very high sex drive, and it would always remain like this. This was the start of hell for me. Going through puberty utterly doomed my existence." När jag ser filmen och läser delar av manifestet tänker jag att Rodgers liv hade kunnat förändras om han bara sökt hjälp hos ett proffs. Om han bara kontaktat en sexarbetare, eller ännu hellre åkt till ett land där han kunnat ha hur mycket sex han ville. Det hade förmodligen fått honom på bättre tankar, tagit bort den vrede och frustration han bar inombords. Det saknades inte chanser - Rodger träffade terapeuter och psykologer under halva sitt liv.

Nu vill feminister se Rodgers dåd, och de kommentarer han och andra gjort på olika nätforum, som ett uttryck för mäns våld mot kvinnor och ett exempel på hur män vill bestämma över kvinnors sexualitet. Det är en lika långsökt koppling som när tokstollar som Åsa Linderborg ville lägga ansvar för Breiviks dåd på alla som politiskt står till höger om Socialdemokraterna.

Rodger beskriver i sitt manifest hur han mobbats under skoltiden, hur han blivit tillbakadragen och som "en sköldpadda i sitt skal". Han berättar hur han hatade varje dag i skolan. Rodger drog sig tillbaka alltmer och ersatte den riktiga världen med World of Warcraft. Paradoxalt nog växte hans vrede mot alla som inte lät honom delta i aktiviteter samtidigt som han själv valde att undvika allt socialt liv.

Noterbart är att trots att Rodgers dåd har beskrivits som en attack mot kvinnor, var fyra av de sex offren män. Rodgers hatade alla som hade det han ville ha men var oförmögen att få. Han påminner på så vis om nästan alla tidigare unga personer som begått mord på eller i anslutning till sin skola.

Ensamhet kan vara befriande i en tid när vi förväntas vara ständigt tillgängliga. Men ofrivillig ensamhet kan vara livsfarlig. Det är nog den främsta lärdomen av Elliot Rodgers liv.