Sveriges Radios beslut var korrekt

Komikern och vänsterprofilen Soran Ismail får ta ett uppehåll från jobbet som programledare i Sveriges Radio eftersom hans uttalade ogillande av Sverigedemokraterna inte anses förenligt med SR:s riktlinjer om opartiskhet under ett valår.

Detta har väckt stor uppmärksamhet. Många är upprörda, framför allt de som delar Ismails åsikter. Men varken SR eller SVT ska vara en plattform för politisk propaganda (även om de ofta är just det). Soran Ismail har aldrig gjort någon hemlighet av vad han tycker om Sverigedemokraterna, och har försitter sällan ett tillfälle att tvåla dit dem (även om jag tycker att han, till skillnad från andra, gör det med stil). Självfallet är detta problematiskt i en plattform som, åtminstone enligt riktlinjerna, ska vara opartisk.

Soran Ismail själv tycker inte att det är problematiskt att vara öppen motståndare till SD och samtidigt anställd i public service, eftersom partiet ju "är främlingsfientligt". Faktum är dock att SD är ett riksdagsparti, och ser ut att så förbli, och att hans åsikter om partiet inte nödvändigtvis är en universell sanning som delas av alla. Det är just detta, att deras åsikter inte är den enda sanningen, som många på vänsterkante har så svårt att ta till sig.

Fast egentligen kan jag tycka att SR hellre borde ha agerat mot Alexandra Pascalidou, som leder ett debattprogram och inte ett humorprogram, och är uttalat vänster. Så pass att hon gav sig på en borgerlig debattör i en debatt om rasism.

Eller ännu hellre: sätt in en libertariansk och en konservativ profil och ge dem ett eget program. Eftersträva pluralism i stället för att sätta munkavle. Då skulle det kunna bli ett ganska underhållande valår.