Lösa skott

Utfrågningen av amerikanska underrättelsechefer i representanthuset under måndagen blev en minst sagt slemmig historia. I stället för vassa och skarpa frågor fick vi se en inställsam och nästan ursäktande attityd från de personer som valde att ställa frågor till chefen för nationell underrättelseverksamhet James Clapper, NSA-chefen general Keith Alexander och NSA:s biträdande chef Chris Inglis.

NSA-chefen general Keith Alexander är en lugn och talför person. Men han är också en första klassens smilfink som pratar vitt och brett om lagen och om myndighetens fantastiska avvägningar mellan nationell säkerhet och medborgarnas fri- och rättigheter. Det är nästan så att man tror att världen skulle upphöra att existera om NSA gjorde det.

Alexander tillbakavisade en del av de uppgifter som framkommit nyligen. I fallet med insamlandet av information om 70 miljoner franska och 60 miljoner spanska telefonsamtal menade Alexander att medierna missförstått alltihop och att informationen inte samlats in av NSA utan av europeiska partners. Detta ska ha skett i ett Nato-samarbete.

Clapper hävdade att det inte är ett dugg konstigt att spionera på utländska regeringschefer, även nära allierade (varför ska då David Cameron ha lovats att NSA inte avlyssnar hans telefon?). Alla länder gör så här och har alltid gjort, menade han. Även amerikanska politiker ska alltså vara utsatta.

Det är mycket möjligt att alla är lika goda kålsupare och att det enda som skiljer dem åt är USA:s överlägsna kapacitet, något som franska politiker citerats ha varit "avundsjuka" på. Så länge det finns ett samarbete kan varje regering få veta allt om sin egen befolkning utan att själv övervaka den. GCHQ kan avlyssna och övervaka amerikaner och sedan dela informationen med NSA och vice versa. Medborgarna har ändå ingen insyn i hur detta sköts, och innan Edward Snowden läckte kunde vi egentligen bara ana vad som försiggick.

NSA förnekar allt som kommer i dess väg eller tonar ned dess betydelse. Det är ett bekvämt sätt att bemöta anklagelser om omfattande övergrepp. Myndigheten vet att medborgarna väldigt sällan kan bevisa att NSA har fel eftersom information är hemligstämplad.

Det upphaussade utfrågningen blev alltså en tandlös historia. Om amerikanska politiker låter sig nöjas med detta, då var de egentligen inte alls intresserade av några svar från första början.