Frihetliga perspektiv på aktuella händelser med fokus på rättssäkerhet, kroppslig autonomi - och lite Kina (从个人视角解读法治,时事,自由主义与中国事件)
måndag 29 juli 2013
Om rösträttsåldern
Rösträttsåldern kommer till och från upp till diskussion. Inte sällan ligger ett egenintresse i förslaget till sänkts rösträttsålder - Miljöpartiet är exempelvis starkare bland 16-åringar än bland vuxna. Denna gång är det en forskare i biologisk och kulturell evolution som föreslår en sänkning.
Det finns absolut relevanta argument för att låta 16-åringar rösta. Att enbart avfärda förslaget med att ungdomar i den åldern inte är tillräckligt mogna duger inte eftersom det finns gott om lågbegåvade vuxna som därmed i konsekvensens namn borde fråntas sin rösträtt. Det finns även desto fler normalbegåvade men djupt okunniga människor som får rösta.
Forskaren hävdar att undersökningar i Tyskland visat att 16-åringar inte röstar mer populistiskt än äldre. I svenska skolval har dock Sverigedemokraterna fått betydligt större stöd än de har på riksplanet och populister inom vänstern vinner också framgång.
Även om det kan hävdas att 16-åringar är välinformerade om världen i dag, är allting relativt. Skolan fokuserar väldigt snävt på ett fåtal ämnen och på västvärlden medan resten av världen mer eller mindre utestängs.
Argumentet att dagens system med 18-årsgräns innebär att vissa inte får rösta förrän de är 22 år faller platt. Det skulle lika gärna kunna vara ett argument för att korta mandatperioderna till tidigare tre eller rent av två år.
Jag är visserligen inte helt främmande inför en sänkning av rösträttsåldern. Men det känns en aning märkligt att personer som inte ens får köpa en öl ska få vara med och påverka Sveriges politiska framtid. Det känns underligt att personer som nätt och jämnt får ha sex, och som i lagens mening ännu betraktas som barn, ska få bestämma hur riksdagen ska se ut.
Och något borde vi väl ha lärt oss av att ha en 18-åring i riksdagen?
När det gäller skolval vet eleverna att det inte betyder så mycket. De kan använda det att göra ett statement.
SvaraRaderaOm man sänker rösträttsåldern till 16 och samtidigt jobbar lite hårdare med att förklara hur viktigt det är att faktiskt är att sätta sig in i frågor, skulle vi få fler ungdomar att engagera sig i politik. Oengagemanget är väl det största problemet än vad två årskullar kan göra med valresultatet. Jo, risken är väl att de extremare partierna får nån pinne mer. Den som inte är vänsterradikal i sin ungdom har inget hjärta, den som är det efter 30 har ingen hjärna.
Ur liberalt perspektiv är rösträttsåldern ganska ointressant.
SvaraRaderaViktigare är huvuvida röstande överhuvudtaget är moraliskt rätt.
http://www.mises.se/2012/09/19/bortom-demokrati-demokratiska-myter/
Jag skulle mycket hellre se en "röstlegitimation" som går utöver medborgarskapet.
SvaraRaderaHur någon som inte ens kan språket överhuvudtaget kan erbjudas att rösta är oförståeligt.
Gärna ett test där man visar att man förstår grundläggande samhällsbegrepp, det skall inte räcka med att tycka, känna och uppleva.
@ Anonym30 juli 2013 11:15
RaderaI det svenska centraliserade partiväldet har vem som får stoppa en lapp i en box i en ceremoni vart fjärde år litet eller inget inflytande.
Mer oroväckande är att vissa anser att alla inte bör vara lika inför lagen.
Anonym 14.31
SvaraRaderaVad sägs om Folkinitiativ i den form som finns i Schweiz?
100 000 medborgare kan lyfta en fråga till BESLUTANDE folkomröstning.
Ett effektivt strypkoppel på politikerklassen, när de börjar spåra ur så röstas det.
...och något sådant som folkinitiativ skulle svenska politiker ALDRIG acceptera, politiker som anser att det inte ens behövs en författningsdomstol.
SvaraRaderaKan själv.
Som andra mindre tillräkneliga brukar säga.