måndag 1 juli 2013

Integreras eller inte integreras?


När många uppehåller sig vid frågan hur invandrare bäst ska integreras i det svenska samhället i betydelsen lära sig språket, hitta ett arbete och känna sig som en del av samhällsgemenskapen, framförs det från liberalt håll en kritik mot själva frågeställningen. Människor ska inte alls integreras, argumenteras det. Det är bättre med etniskt och religiöst uppdelade samhällen om de som bor där lyckas försörja sig själva.

Detta är en flerdelad fråga. Å ena sidan instämmer jag i att det är bättre att arbeta och leva med sina landsmän utan att kunna ett ord svenska än att lära sig svenska språket i majoritetssamhället och hamna i sysselsättningsskapande åtgärder via Arbetsförmedlingen i år efter år.

Det är begripligt att människor som invandrar till ett nytt land känner trygghet bland sina landsmän. Där finns inte bara de välbekanta kulturella och sociala kännetecknen utan också kontakterna. Den enskilde har ett socialt kapital och kan utnyttja det. I denna miljö, som känns trygg och hanterbar, kan individen bygga på sin habitus.

Å andra sidan kan jag på ett personligt plan inte förstå hur någon som valt att leva i ett annat land än sitt hemland inte ens vill försöka lära sig språket. Nog för att det är möjligt att leva hela sitt liv i en förort nästan uteslutande befolkad av personer som kommer från samma världsdel. Men det begränsar ju den enskilde något fruktansvärt.

Jag minns mina första resor till Kina. Landet var förtrollande, imponerande, överraskande och spännande. Men efter andra och tredje besöket var jag frustrerad över att inte kunna göra mig förstådd, att inte ens kunna läsa på menyerna på de flesta restauranger eller tyda skyltar. Så växte beslutet att lära mig kinesiska fram. Om jag valt att bosätta mig i Kina hade det förstås varit ännu viktigare att kunna språket. Annars hade jag inte bara varit en främling, jag hade inte kunna delta på lika villkor i sociala eller yrkesmässiga sammanhang. Det hade blivit ett slags självvald isolering.

Den låga sysselsättningsgraden bland personer med utländsk, i synnerhet utomeuropeisk, bakgrund är ett bekymmer i Sverige. Om det skulle hjälpa att bosätta sig i samma område som andra landsmän för att den vägen kunna ordna bostad och arbete har jag inga invändningar alls mot detta.

Problemet är att lite tyder på att det hjälper. Områden som befolkas huvudsakligen av personer med utländsk bakgrund tenderar snarare att ha låg sysselsättningsgrad och en stor andel försörjningsstödstagare. Skillnaderna mellan olika nationaliteter är stor, men det finns få exempel på att ett område med en hög andel utlandsfödda har en större andel arbetande än andra. Det förefaller vara precis tvärtom.

I grunden handlar frågan om både bostads- och arbetsmarknadspolitik. Men även socialpolitik. Individens eget ansvar för att hitta bostad och arbete måste öka. I dag hamnar det ansvaret hos Socialtjänsten, vilket föder idéer om att flytta alla nyinvandrade till avfolkningsorter där lägenheter står tomma. Inte för att det leder framåt för individen utan för att är bra för kommunens budget. Synen på de som kommer hit måste ändras, men därmed också synen på Sverige som värdland.

Viktigast av allt är ett arbete och en inkomst. Om personer lyckas försörja sig själva spelar det liten roll var de bor eller om de kan språket. Men genom att lära sig språket ökar den enskilde sina chanser att hitta arbete även utanför den egna nationella eller religiösa sfären i ett bestämt geografiskt område. Detta kan göra en person anställningsbar överallt i landet. Vilket i sig minskar risken för långvarig arbetslöshet.

Att lära sig språket i sitt nya land är grundläggande för så mycket. Den som inte lär sig språket kan aldrig förstå samhället den lever i.

19 kommentarer:

  1. Egenansvar är en sak, påtvingad uniformitet är en annan. Att svenskarna som emigrerade till USA bosatte sig i svenskbygder eller att det finns ett China Town i New York eller en stor dansk minoritet i Malmö som är en del av Storköpenhamn och varit en dansk stad mycket längre än den varit svensk och som vill sätta sina barn i danskspråkiga skolor, är väl inget problem i sig?

    SvaraRadera
  2. Och hur ställer du dig till att den som får rätt att rösta i riksdagsval också skall förstå språket?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla bör vara lika inför lagen oavsett färdigheter, kunskaper och värderingar.

      Och som Max Weinreich sa: ett språk är en dialekt med en armé och flotta. Kanske det borde införas språktester för inflyttade uppsvenskar i Skåne t ex?

      Radera



  3. Språket är inte avgörande för om man kan rösta. Man kan vara fascist med permanent uppehållstillstånd och prata ungerska och rösta på SD i kommunalval.

    SvaraRadera
  4. Som jag skrev i bloggposten är det inget problem att personer som invandrat till Sverige bosätter sig i samma områden som sina släktingar och landsmän - om de bara kan försörja sig själva och lösa sin boendesituation.

    De svenskar som emigrerade till USA under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet möttes inte av social services när de steg i land i New York. De fick inte sin försörjning tryggad av New Yorks skattebetalare och placerades inte på hotell eller i lägenheter bekostade av staden. Det var människor som kommit för att starta ett nytt liv och som arbetade hårt för det, från scratch. Vissa lyckades (men långt ifrån alla).

    Felet är således vårt eget. Vi erbjuder försörjningsstöd (vilket är en mångårig försörjning i dag, inte en tillfällig inkomst i ett akut läge), Socialtjänsten är skyldig att tillhandahålla tak över huvudet (vilket med ett BBIC-perspektiv måste bli hotell eller lägenheter). Det. Kostar. Pengar.

    Och nej, jag vill inte införa språktester.

    http://motpol.blogspot.se/2012/06/spraktestet-aterkomsten.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enig. Välfärdsstaten är problemet, inte att folk flyttar på sig.

      Rörelsefrihet är lika grundläggande för ett fritt västerländskt samhälle som t ex religionsfriheten och tanke- eller yttrandefriheten.

      http://en.m.wikipedia.org/wiki/Freedom_of_movement

      Radera
  5. Tack Hans för att du talar om invandringens kostnader. Det är inte vanligt i den svenska förljugna debatten.

    Hade dagens invandrare fått samma förutsättningar som dåtidens svenskar i N.Y. hade vi idag inte haft ett invandringspolitiskt problem. Det beräknas komma 10 miljoner flyktingar bara ur Syrien i år. Ska vi kanske ta hand om allihopa? Jag menar enligt regeringen går det ju med vinst...!?!

    Man blir heligt förbannad. Och Micke vill inte ens att de ska kunna språket när de röstar i riksdagsvalet...
    Jamen då kan vi ju låta spädbarn och hundar rösta också!!?

    SvaraRadera
  6. @ Jonte

    Invandringspolitiskt problem?

    Välfärdsstatspolitiskt problem, om jag får be.

    Och spelar det egentligen större roll vilka som har rösträtt så länge svensk politik är två vargar och ett lamm som röstar om middag?

    Sverige som politisk enhet har blivit så stor att den är dysfunktionell - även med staters standard mätt.

    Minns att den ideala republikens storlek och omfattning enligt de flesta tänkare, inte borde överskrida 200.000 invånare. Något man i dag ännu tar på allvar i det decentralistiska Schweiz.

    SvaraRadera
  7. Hur motiverar man att den som inte förstår språket skall ha rätten att rösta?

    SvaraRadera
  8. Det är naturligtvis bra att kunna språket i det land man bor men det är inte en förutsättning för att man ska ha erfarenhet, kunskap och intelligens nog för att skilja på (i Sverige) Sverige demokraterna, Socialdemokraterna och Moderaterna men för Sverigedemokraterna och andra partier som har sitt fundament i invandrarhat är det naturligtvis viktigt att förhindra så många invandrare som möjligt att rösta.


    För att göra det är man beredda att gå så långt att man hävdar att människor som inte fullt ut behärskar det språk som är ledande i det land där dom bor inte kan skilja på fascism och andra ideer vilket ju naturligtvis är rent nonsens och bara ett mått på hur långt man är beredda att gå för att förhindra den demokratiska processen för att själva vinna fördelar.

    SvaraRadera
  9. Men om en person inte kan språket, skall den då vara hänvisad till exempelvis Micke för att få veta vad som är fascistiskt eller inte, när den skall lägga sin röst?

    SvaraRadera
  10. Det är ju så att en människa inte nödvändigtvis måste vara uppväxt i Sverige för att kunna skilja höger eller vänster, sekulärt eller religöst.

    Ditt krav att kunna svenska skulle vara begripligt och logiskt om du kopplade det till ett test i allmänbegåvning för alla inklusive svenskar men jag utgår från att du inte anser att man ska bevisa att man har grundläggande allmänbildning och vet vad och varför man röstar rösta på SD?

    SvaraRadera
  11. Rent tekniskt så måste det bli så att den som inte kan språket men har rätt att rösta måste förlita sig på någon eller några för att få kunskap de olika partierna. Min undran är vem eller vilka som skall stå för den kunskapsöverföringen?

    Personligen skulle jag inte ha några problem med att man skulle behöva kvalificera sig för att få rösta, någon form av fastställande av allmänbildningsnivå. Som det är idag behöver en röstande inte förstå eller begripa någonting av något slag.

    Är det bra?

    SvaraRadera



  12. En spanjor inte kan skilja på socialism och liberalism om han denne inte kan svenska?

    Eller ska detta begränsas till muslimer som inte kan svenska så att dom inte kan rösta till nackdel för SD?

    SvaraRadera
  13. Micke:

    Många invandrare röstade redan förra valet på SD.

    Flyktingarna själva ute på förläggningarna undrar ju vad vi svenskar håller på med; de förstår inte varför vi fyller på med fler innan vi hjälpt de som redan sitter ute på förläggningar och Bert Karlssons slott?!! De får inte ta del av någon som helst typ av "integration"(källa Uppdrag Granskning SVT).

    Sen blir det ju svårt kanske att avgöra för spanjoren om det är FP-liberalism eller klassisk liberalism respektive såsse-socialism eller socialkonservatismens SD det handlar om om man inte kan språket någorlunda.

    Men däremot brukar alla människor snabbt begripa vem som ger dem pengar och det brukar ju vara av den anledningen som t.ex. invandrade analfabetiska somaliska muslimer gärna röstar på bidragsherdarna i den rödgröna smeten. Inte för att de kommer överens politiskt (omar mustafa exempelvis), utan för att penningarna kommer/utlovas därifrån...

    SvaraRadera
  14. Problemet som jag ser det för dig och dina kollegor är att om allmänbegåvning där man kan skilja på t.ex klassisk liberalism och mainstream liberalism (som inte är liberalism) och ska vara ett kriterium för att få rösta så kommer SD att försvinna ur riksdagen.
    SD väljare är ju i allmänhet oförmögna att ens känna till var deras egen politik har sina rötter.

    SvaraRadera
  15. Om allmänbegåvning vore ett kriterium för rösträtt skulle fler partier än SD åka ur riksdagen, men nu pratade vi ju om språkkunskaper. Även en svagt begåvad svensk kan ju fortfarande tala och förstå svenska.

    Sen vad den svagt begåvade hjärnan gör med informationen är en annan sak.

    MP ville låta spädbarn få rösträtt, men alla (utom miljöpartister då) inser ju att bebisar inte kan tillgodogöra sig politisk information.

    Jimmie Åkesson påstår att hans politiska förebilder finns i de gamla socialdemokraterna. När vi nu talar om rötter... hrrm, Micke, du vet typ stalin host host...

    SvaraRadera
  16. Jag upprepar (min ej publicerade fråga) till Micke och Engnell:

    Vem skall tillhanda information om partierna till de ej språkkunniga som skall rösta?

    Är det Micke(!), någon "kulturförening" eller helt enkelt vänner och bekanta som råkar kunna svenska?

    SvaraRadera
  17. Det är inte ett tecken på allmänbildning att hävda att generell tveksamhet till fascism och nazism är grundad i stalinism så man kan gott hävda att du illustrerar vad jag skrev tidigare.

    Du har uppenbarligen inga nya rimliga argument för att inskränka demokratin än dom jag redan sänkt så och därmed har jag inget mer att säga just dig i sakfrågan.

    SvaraRadera

Håll en saklig ton. Personangrepp och inlägg ej relevanta för ämnet godkänns ej.