Brittiskt korståg mot internetporren

Jag upphör aldrig att förundras över vår civilisations fascination för våld respektive känslighet för det nakna och sexuella.

Storbritanniens premiärminister David Cameron har startat ett veritabelt krig mot internetpornografin. Hans hat mot sex och pornografi tar sig nu konkreta uttryck genom förslag på filtrering, registrering och förbud. Varje brittiskt hushåll kommer tvingas deklarera till sin bredbandsleverantör huruvida det vill ha fortsatt tillgång till internetporr eller ej. Internetoperatörerna kommer således att bli ett slags moralpoliser och tvingas lagra information om vilka kunder som vill porrsurfa.

Det som politikerna klassar som "extrem porr", dit hör tydligen simulerade våldtäkter (s.k. rape porn), förbjuds. Begreppet "extrem porr" är tillräckligt brett för att kunna inkludera allting som politiker nu eller i framtiden finner extremt, äckligt, avtändande eller omoraliskt. Sökningar som betraktas som "motbjudande" ska svartlistas av The Child Exploitation and Online Protection Centre i syfte att komma åt den som söker efter barnpornografiskt material.

Svepskälet för detta korståg är förstås det vanliga: att skydda barnen. Vi har hört detta till leda nu så fort staten går in och begränsar friheten på internet. Vad det i själva verket gör är att öppna dammluckorna för en strid ström av inskränkningar i vår digitala frihet.

För det första förstår jag inte varför barn måste skyddas från att se nakna människor som gör saker tillsammans. För det andra borde beslutet om huruvida barnen ska skyddas eller inte vara upp till vårdnadshavarna, inte staten. För det tredje finns redan inställningar i Windows som föräldrar kan använda sig av om de önskar. Och för det fjärde kommer filtrering, förbud och övervakning aldrig att kunna utrota efterfrågan på varje sig barnporr eller vuxenporr.

Det är dessutom förbluffande naivt att tro att den som är på jakt efter barnpornografi sitter och söker i Googles sökmotor. Ingen av Camerons föreslagna åtgärder kommer hindra någon från att med hjälp av VPN komma åt det han eller hon söker. Det kommer enbart att inskränka friheten för vanligt hederligt folk som inte delar Camerons moraluppfattning om porrens skadeverkningar.

Camerons försök att utrota pornografin liknar det kinesiska projektet Green Dam Youth Escort (绿坝·花季护航, Lǜbà·Huājì Hùháng). Alla persondatorer som såldes på den kinesiska marknaden skulle förses med en mjukvara som censurerade all internetpornografi och genom automatiska uppdateringar såg till att nya sajter omedelbart blockerades. Mjukvaran möjliggjorde förstås även för staten att direkt i varje persondator filtrera politiskt misshagligt material.

Green Dam lades på is och verkar i dag ha övergetts eller i alla fall helt sakna betydelse. Orsaken kan vara tidiga protester från såväl internetanvändare som företagarföreningar i USA och Europa (även om IT-företag som Sony, Lenovo, Acer och Asus beredvilligt försåg sina datorer med mjukvaran). Men det förefaller även ha funnits kritiker inom den kinesiska regeringen, vilket lär ha varit desto viktigare.

Det är uppenbart att vi står inför en avgörande kamp för internets frihet. Storbritannien är det västland som har gått allra längst i sina försök att övervaka sin befolkning. Nu vill dess regering tvinga internetoperatörer och sökmotorer att övervaka sina användare i syfte att få det Cameron kallar "sjuka människor" att sluta söka efter snusk.

David Camerons vanvettiga förslag väntas träda i kraft mot slutet av detta år. Det finns ännu tid att få regeringen att dra tillbaka dem. Men då krävs att britterna protesterar högljutt och kanske även att IT-företag gör detsamma.

Sannolikheten för att britterna, den demokratiska världens mest övervakade folk, ska protestera känns inte överväldigande stor. Och att IT-företag som Google, Microsoft och Yahoo - som villigt lämnat ut information om sina användare till både brittiska och amerikanska säkerhetsmyndigheter - skulle göra det känns skrattretande osannolikt.

Nu är frågan om Camerons korståg mot pornografin kommer att sluta som Green Dam eller bli en inspiration för andra länder vars politiker förgäves sökt bekämpa omoralen på nätet.

Läs även:
The Guardian: Why David Cameron's war on internet porn doesn't make sense