Veckan som gick #50

# Ödesval i Ukraina. Sällan har det uttjatade ordet ödesval varit så träffande som i beskrivningen av söndagens ukrainska parlamentsval. Många är överens om att själva demokratin står på spel denna gång. Ett starkt valresultat - med eller utan fusk - för president Janukovitjs parti och konstitutionen kan ändras. Därefter kan det vara kört för en aktiv opposition att verka i landet för lång tid framöver. Tyvärr tyder mycket på att det har förekommit oegentligheter. Det bådar inte gott. Julia Tymosjenko sitter fängslad. Och tungviktsvärldsmästaren Vitalij Klitjko må vara populär, men han är ingen ny Tymosjenko. Det är osannolikt att han kommer tillåtas rubba maktpartiet.

# SD fortsätter uppåt. Sverigedemokraterna noterar höga siffror hos samtliga opinionsinstitut. Självförtroendet växer. När Jimmie Åkesson säger att målet inför valet 2014 är att bli tredje största parti dagdrömmer han inte längre. Det kan mycket väl bli en realitet. Och det behöver inte stanna där. Målet är förstås att ingå i en regering på några vals sikt.

Tecken på panik börjar redan märkas hos övriga partier. Två regeringspartier riskera att ramla ur riksdagen och SD kan en sådan händelse bli vågmästare även om Miljöpartiet regerar med Alliansen. Tidigare fanns en policy att inte ta debatten (den finns fortsatt inom extremvänstern). Det visade sig att det inte fungerade att tiga ihjäl SD. Partiet gjorde dåliga riksdagsval men växte i landsting och kommuner innan det 2010 var moget att ta steget in i riksdagen. I dag tar de flesta partier debatten med Jimmie Åkesson. Men inte heller det hjälper - SD fortsätter att växa. Frågan är vad riksdagens övriga sju partier har för strategi nu?

# TV-avgiften blir kvar. Regeringen säger nej till att ersätta TV-avgiften med en skatt. Det föråldrade licenssystemet blir således kvar tills vidare. En skatt var ingen särskilt bra lösning eftersom den hade inneburit att alla som arbetar måste betala - oavsett om lyssnar på SR eller tittar på SVT eller ej. Å andra sidan hade det inneburit att förfärliga Radiotjänst och deras ännu mer förfärliga reklamfilmer försvunnit. Det hade nästan varit värt det.

Nu är vi tillbaka på ruta ett igen. Bäst vore att göra som alla andra kanaler gör och koda SVT:s sändningar. Men det är väl en alldeles för självklar och vettig lösning för att föreslås av regeringen.

I och med denna bloggpost upphör jag med veckosummeringar. Vanliga söndagskrönikor är att vänta framöver.