Konflikthärdar leder till ett ökat antal asylsökande. När Irakkriget pågick som värst tog Sverige emot tusentals irakiska flyktingar. Nu är det från Syrien strömmen kommer, det anländer ungefär 300 i veckan. Och samtidigt fortsätter invandringen från Somalia.
Det hårda trycket av flyktingar får konsekvenser. Migrationsverket går på knäna. Hårt utsatta kommuner, som Södertälje med fler irakiska flyktingar än hela USA, ber om en paus. De klarar inte att ta emot fler just nu. För kommunerna är asylsökande en stor ekonomisk börda. Regeringen försöker nu lugna kommunpolitikerna med att garantera försörjningen för flyktingar även efter de två första åren. Det betyder att flyktingarna inte belastar redan hårt ansträngda försörjningsstödsbudgetar ute i landet, men det är fortfarande kommunerna som ska lösa boendesituationen för alla de tusentals som invandrat.
Integrationsminister Erik Ullenhag är "lite bekymrad" över att det tas för givet att alla flyktingar kommer att förbli arbetslösa och ligga samhället till last ekonomiskt. Flyktingarna ska omfattas av jobb- och utvecklingsgarantin, kontrar han.
Och visst. Vi ska givetvis utgå från att alla som kommer hit vill och får arbeta. Men samtidigt måste vi ta hänsyn till verkligheten och de erfarenheter vi har av såväl flykting- som anhöriginvandring från sargade länder som Somalia. Andelen somaliska flyktingar som kommit till Sverige och sedan lärt sig svenska och fått en egen försörjning är liten. De flesta förblir i utanförskap i åratal. Om Ullenhag tror att en kontakt med arbetsförmedlingen ska lösa denna problematik, kommer han att bli grundligt besviken.
De flesta förblir i olika sorters stödåtgärder. De fastnar i den bristfälliga SFI-undervisningen. De harvar omkring på Jobbtorg och praktikplatser och ger till slut upp. De trängs i tillfälliga bostäder eftersom kommunen inte kan garantera dem någon egen bostad och hyresvärdarna inte vill hyra ut till någon som saknar egen försörjning.
Det är denna verklighet som väntar många av de flyktingar som nu kommer till Sverige i hopp om en bättre framtid. Det luktar endast politisk korrekthet över Ullenhags uttalanden. Och snart kommer tusentals somaliska anhöriginvandrare att börja anlända till en osäker tillvaro.
Sverige är det EU-land som tar emot flest asylsökande från Syrien just nu. I EU finns inget samarbete om flyktingmottagandet vilket innebär att Sveriges generösa inställning till asylsökande gör att flera tusen söker sig hit varje månad medan stora länder tar emot några hundra.
Sverige tar emot flyktingar av humanitära skäl. Det är en fin tanke att hjälpa människor i nöd. Självfallet ska vi ta emot personer som flyr från krig och förtryck. Men vi kan inte bära huvudansvaret bland 27 EU-länder.
Jag vill betala.
SvaraRaderaDet var en utmärkt hatartikel av Engnell.
SvaraRadera(Det heter ju hat nuförtiden när man inte faller på knä inför svensk invandringspolitik och dessutom inte drar sig för att dra in pengar i sammanhanget, hur lågt kan man falla, det handlar ju om människor.)
För att säkerställa en korrekt prövning av asylskäl är det olämpligt att den sker i respektive EU-land, bedömningarna och hanteringen skiljer sig åt som vi vet.
Inrätta istället en central prövning i Grekland där alla asylsökande till prövas.
Flyktingarna får på så sätt i allmänhet kortare resväg, EU-länderna bidrar gärna med finansieringen för att slippa asylhanteringen på hemmaplan och grekerna får äntligen något att göra som dessutom kommer att vara uppskattat i övriga Europa.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaMärkligt blogginlägg av någon som är redaktör för tidningen Nyliberalen.
SvaraRaderaHar Sverige ett invandrings- eller välfärdsstatsproblem?
I kölvattnet av EU-medlemskapet har det varit en oroväckande tendens bland svenska liberaler att göra avsteg från liberala kärnvärden till förmån för nationalkonservativa, och detta blir på något vis kronan på verket: från Nyliberalens temanummer om fri invandring med bl.a. Christian Gergils passionerade artikel om fri rörlighet och laissez faire-principerna, till Hans Engnells välfärdsnationalism.
Jag är deprimerad.
Jag väntade på denna kommentar. Jag är inte motståndare till öppna gränser, tvärtom. Alla som vill ska naturligtvis få komma till Sverige - om de kan försörja sig själva. Om alla som önskar ska få komma hit ändå, ja då får vi allt skrota SoL och en del annan sociallagstiftning som ger kommunen det överliggande ansvaret.
SvaraRaderaTilläggas kan också att ytterst få högröstade liberaler har arbetat i de verksamheter som faktiskt kommer i direkt kontakt med den problematik jag nämner i blogginlägget. Det är busenkelt att vara för fri fri invandring när man är politisk konsult och inte behöver se konsekvenserna av de politiska besluten.