Innerstad mot ytterstad

Att hitta en anständig hyreslägenhet i Stockholm är inte lätt. Du behöver antingen en lång kötid eller gott om pengar.

Stockholm växer med några busslaster om dagen och vissa stadsdelar kämpar med ett växande antal personer (ofta med utländskt utsprung) som saknar ett eget boende. För dessa väntar jourboenden, hotell eller i värsta fall härbärge.

Inte heller för personer med arbete och ordnad ekonomi ser det särskilt ljust ut. Nu byggs visserligen fler hyresrätter igen, men hyrorna för nyproducerade lägenheter är ofta svindlande höga och hyresvärdar kan välja och vraka bland de sökande vilket gör att personer med låga eller medelinkomster väljs bort.

Hyresgästföreningen är aktiv och både syns och hörs. Titt som tätt kommer de och knackar på. Jag avvisade dem när jag bodde i innerstan och jag avvisar dem nu. Vårens överenskommelse om nya hyror i Stockholms hyresrätter säger en del om hur Hyresgästföreningen arbetar. I stället för att arbeta för att hålla hyrorna nere i ytterområdena fick föreningen igenom en lägre höjning i innerstan. För kommunala Stockholmshem blir det en 2,5-procentig hyreshöjning för alla hyregäster, oavsett läge.

Ordföranden för Hyresgästföreningen i Stockholm Terje Gunnarsson var nöjd med utfallet: "Stockholmshem försökte ställa hyresgäster mot hyresgäster, i ett försök att driva upp hyresnivåerna i innerstan, det kan vi givetvis inte acceptera." I praktiken strider Hyresgästföreningen för att innerstadsborna inte ska få för höga hyror. Ytterstadsborna får, i något slags solidaritetshandling, gå med på högre hyreshöjningar för att den som bor på Östermalm och i Vasastan inte ska få en för hög hyra.

Det är en obegriplig linje som Hyresgästföreningen driver och ett så gott argument som något att inte bli medlem.