Den slösaktiges frälsning

Börserna faller och marknaden förbereder sig på ett grekiskt utträde ur eurozonen. EU:s ledare träffas. Igen. Och ska försöka lösa eurokrisen. Igen. Men det blir nog mest bara ännu en lång och god middag.

Ett av förslagen som ska diskuteras är eurobonds, euroobligationer. En av dess förespråkare är den nye franske presidenten Francois Hollande. Tanken är att tungt skuldsatta länder med skitekonomi ska slippa betala notan för detta genom högre räntor när de lånar pengar och i stället åka snålskjuts på de länder som sköter sig. Marknadens mekanismer - som straffar den som inte sköter sig och belönar den skötsamme - sätts därmed ur spel. Och vad uppmuntrar detta till om inte att fortsätta slösa?

Det är så ett så otroligt typiskt EU-förslag. Du och jag förväntas ta ansvar för vår privatekonomi och ta konsekvenserna av dåliga beslut. Livet blir allt hårdare för den som någon gång misskött sin ekonomi. Betalningsanmärkningar finns kvar i tre år och under den tiden kan du inte få en lägenhet, ja inte ens få ett mobiltelefonabonnemang.

Men länder som missköter sig ska alltså, enligt eurobondsförslaget, särbehandlas och belönas för sitt handlande. EU-ledarna är som brandmän som sprutar tändvätska på det brinnande huset.