Aldrig har riksdagens inkomstgaranti kostat så mycket. Under 2011 betalades 63 miljoner ut till närmare 100 före detta riksdagsledamöter. Det är avdankade politiker som kan leva gott på skattebetalarnas pengar långt efter att de slutat sitt politiska uppdrag i den lagstiftande församlingen.Inkomstgarantin är otillständig. Nu ska systemet ses över. Men det är högst osannolikt att det kommer att avskaffas eller ens skäras ned kraftigt. Globalt sett är de svenska politikernas förmåner blygsamma. Vi kommer därför få vänja oss vid att eliten fortsätter att smörja kråset.
Samtidigt som svenska folket bör jobba längre lever den politiska eliten på skattbetalarnas pengar även långt efter avslutat förtroendeuppdrag. Det finns inget som helst skäl för detta i dag. Riksdagspolitiker har möjlighet att bygga upp fantastiska kontaktnät som kan leda till nya jobb efter att riksdagsuppdraget är avslutat. Arbetslinjen bör gälla även politiker.
Riksdagsfallskärmen måste bort - och antalet mandatperioder som en ledamot kan sitta i rad i riksdagen kortas till två. Men inget av detta lär hända.
Antalet ledamöter bör minskas. 301,299 eller varför inte 249? Ta även bort spärrarna för personval helt. På så vis tvingas de fram mer i offentligheten och knapptryckarkompanifasoner motarbetas. Dessutom blir det billigare för skattebetalarna.
SvaraRaderaInstämmer. I dag har vi en bisarr ordning där vi röstar på en kandidat som väljs på ett personligt mandat men som i själva verket helt är i partiets våld. Ett riktigt personval vore trevligt, men då skulle man även behöva göra upp med knapptryckarkulturen i partierna så att valet av kandidat spelade någon roll.
SvaraRaderaFör min del skulle jag gärna se att dom höjde lönerna för riksdagspolitiker radikalt och även för kommunala och landstingspolitiker. Det måste vara lockande för att kompetenta personer skall vilja ha jobbet. Vi har inte råd med idioter i den församlingen, helt enkelt. Pay peanuts and you get monkeys.
SvaraRaderaDärefter skulle alla pensioner slopas. Tror dom att dom blir arbetslösa efter uppdraget bör dom låta bli eller spara av lönen.
Sedan skulle floran av olika ersättningar för ditt och datt rensas, åtminstone till den nivån att dom begriper sig på systemet och inte missbrukar det av "misstag", hehe!
Sänker man antalet ledamöter borde man få råd att betala dom som är kvar bättre.
Instämmer alltså till fullo.
/Farang
En variant kan vara att behålla det övertunga antalet och helt ta bort spärren, skulle ge möjlighet för helt ny spelplan.
SvaraRaderaDet som fascinerar med denna elit, det är väl en elit eftersom vi väljer dem att härska över oss, är att de inte är förmögna till annan sorts arbete.
När de inte längre får bestämma över andra så arbetsvägrar de.
Vilket pack.
Vi får hoppas att SD inte lägger något intelligent förslag i saken för då kommer det garanterat inte att genomföras. SD kanske skulle föreslå ett absolut behållande av nuvarande regelverk? Eller till och med utökade pensioner?
På vilket sätt skulle höjda löner höja kompetensen? En riksdagsledamot tjänar redan ca 57 000 kr/mån, vilket är mer än vad många chefer i kommunal regi tjänar. I politiken belönas den som inte är obekväm. Att vara tyst och följsam kan alltså vara nog för att belönas av partiet. Politiken består av fler idioter än allmänheten kan (eller vill) ana.
SvaraRaderaVi lär få vänja oss vid riksdagsledamöter som Monica Green (S) och Anton Abele (M). Att ge dem ännu mer skattepengar för att trycka på en knapp och säga dumma saker skulle vara rent kriminellt.
Engnell är på spiken!
SvaraRaderaRiksdagsledamöter är lydiga individer med gott sittfläsk.
Höjda löner ökar kompetensen eftersom det får fler högpresterande individer att överväga politiken. Alternativkostnaden för att bli politiker är som högst för de mest begåvade eftersom de kan få betydligt mer välbetalda jobb inom t.ex. privata företag. (Särskilt utomlands)
SvaraRaderaJag tror inte att folk söker sig till politiken främst för pengarnas skull. Många har inte en så bred uppfattning om hur det verkligen fungerar förrän de är mitt i smeten. Det gäller såväl i Sverige som i EU. Väl på plats är det självklart att man inte vill skära ned på sina egna förmåner.
SvaraRadera