Veckan som gick #15

# Omröstning i Syrien. Samtidigt som slakten i den syriska staden Homs fortsätter hålls en folkomröstning om en ny grundlag som bland annat, i teorin, ska möjliggöra ett flerpartisystem. Men när regimen samtidigt anfaller sin egen befolkning med krypskyttar och pansar blir förstås detta val en ren charad. Och om regimen nu tror att detta val ska kunna blidka oppositionen som strider på liv och död i Homs uppvisar den en fullständigt vrickad verklighetsuppfattning. Det i sig skulle kunna indikera att Assad över huvud taget inte förstår vad som pågår i hans land - inte helt ovanligt bland härskare som omger sig med livrädda jasägare.

# Centern sviker - igen. Den som haft ett litet svagt hopp om att Centerpartiet under Annie Lööfs ledning skulle bli ett parti som öppet tar strid för integriteten kan sluta hoppas. Partiet har ett stämmobeslut mot datalagringsdirektivet, men när frågan nu ska snabbehandlas i riksdagen och träda i kraft den 1 maj lägger sig riksdagsgruppen platt. Och Lööf själv, som svek i FRA-frågan 2008, är tyst. Alliansen har ingen trovärdighet i dessa frågor längre. Det är nog dags att alla liberaler börjar inse det och väljer bättre plattformar att verka i.

# Rojalistisk yra. Kronprinsessan och prinsen har fått barn och hela Sverige fylls av en rojalistisk yra. Jag har väldigt svårt att förstå dessa känslor. Många försvarar monarkin med att den är en tradition och av detta enkla skäl måste bevaras. Det är förstås ett icke-argument. Och visst tycker jag lite synd om flickan som föds in i ett bidragsberoende.