Ve den flitige

En miljon kronor på banken är tydligen det som enligt en undersökning krävs för att man ska betraktas som rik i folks ögon.

Det enklaste sättet att bli rik på är att välja rätt föräldrar så att man en vacker dag kan få ärva deras förmögenhet. En annan smidig väg är att skrapa rätt Trisslott eller satsa på rätt fyrbenta djur på travbanan. Då kan man också dra in en del pengar. I våra grannländer tror fler på möjligheten att arbeta sig till mer pengar än på arv och tur i spel. I Sverige är det dock fortfarande svårt att bli rik på vanligt hederligt arbete.

Jobbskatteavdraget är den största frihetsreformen som den borgerliga regeringen har stått för. Den har varit viktig på flera plan. Dels har den förstås gjort livet enklare för miljoner löntagare eftersom det givit oss betydligt mer pengar kvar efter skatt och därmed bättre handlingsutrymme i vardagen. Genom detta har den också förändrat synen på skattesänkningar i Sverige. I det senaste valet var Socialdemokraterna för första gången på defensiven i skattefrågan. Skattehöjning, inte skattesänkning, blev ett hotfullt begrepp. Mona Sahlin gick därmed till val med en skattesänkning som största utgiftspost. Denna förändrade verklighet har nu partiet och Håkan Juholt att förhålla sig till.

Mycket återstår dock att göra för att öka människors makt över den egna ekonomin, vilket illustreras av ovannämnda undersökning. Det finns fortfarande en ohälsosam syn på pengar och rikedom i Sverige. Lönespridningen är fortfarande väldigt begränsad, de flesta lever på inkomster som gör att de kan leva bra liv men som inte erbjuder något extensivt sparande. Bor man i Stockholm är det dessutom både dyrare att bo och att äta. Föga förvånande anser svenska folket att du i huvudstaden behöver två miljoner på banken för att anses rik.

Anne Wibble sade en gång att alla borde ha en årslön på banken. Det är en fin målsättning. Men då måste skatten ned ytterligare. Det måste löna sig ännu mer att arbeta och anstränga sig. Om alla vill spara så mycket pengar på banken eller ej är naturligtvis upp till var och en. Men fler borde i alla fall få chansen.