Infrastruktur i förfall

Fjolårets tågkaos skulle inte upprepas, lovade SJ heligt och dyrt. De hade lärt sig läxan. Ändå har denna vintern börjat med just kaos. För andra gången på kort tid har ett X2000-tåg blivit stående på grund av en trasig kontaktledning. Och vi har mer problem att vänta.

Grejen är att det inte är SJ:s fel. SJ kör med gamla utslitna tåg på gamla utslitna spår och strömförsörjningen sköts med hjälp av gamla utslitna ledningar. Det är inte särskilt konstigt att saker går sönder. Prylar måste underhållas. Det vi nu ser är således en logisk konsekvens av decennier av bristande underhåll och vilja till nyinvesteringar. Ändå är det förstås mot SJ som folk riktar sin vrede - trots att det är lite som att beskylla bussbolagen för landets dåliga vägar. Att SJ ofta har problem att stava till "service" är en annan femma.

Oavsett vad regeringen gör kommer dessa problem att fortsätta under år framöver. Gångna års politik har bäddat för detta. Det som har börjat likna rena rama parodin kommer alltså inte att ta slut även om vi får en mild vinter. Saker kommer att gå sönder ändå.

Det känns rätt skönt att jag ska åka buss norrut innan jul. Men tåg var å andra sidan aldrig ett alternativ efter att jag nästan blivit kvarlämnad i kaoset på Centralstationen förra året. Ska man åka med SJ ska man inte vara alltför nogräknad med att komma fram.