Som en enda lång reservation

Efter att ha läst regeringsförklaringen kan jag konstatera att - nej, det blir ingen analys. Det vore ett ansvarslöst slöseri med tid att ägna en så ihålig och visionslös text någon större uppmärksamhet. Det mesta hade kunnat sägas av vilket annat riksdagsparti som helst. Det är en ömsom pompös och ömsom kollektivistisk text med stora ord om Sverige, Sverige fosterland, att "bygga" landet tillsammans, att "hålla ihop" (för övrigt Vänsterpartiets valslogan).

Rent sakpolitiskt är regeringsförklaringen dessutom en enda lång reservation - "om ekonomin tillåter". Därför vet vi väldigt lite om vad som kommer att ske de kommande fyra åren. Regeringen Reinfeldt II låter oss förstå att den ämnar sitta kvar och regera utan att nödvändigtvis använda makten till särskilt mycket.

I värsta fall har vi fyra år av ingenting framför oss. Lite trist vore det allt med tanke på att Alliansen faktiskt fick ett ökat förtroende - trots/tack vare stora skattesänkningar och trots sjukförsäkringsdebatten. Detta om något torde signalera grönt ljus för ett ökat reformtempo.