Amsterdam tur och retur

Tillbaka från Amsterdam. Inte nog med att pulsen går ned några snäpp när man vandrar på Amsterdams gator jämfört med Stockholms stressiga diton, staden känns behagligare även av andra skäl.

Red Light District är visserligen lite som Gröna Lund insprängt i Gamla stan. Plus Coffee shops, bordeller och sexbutiker då. Men just mixen av sexuell frihet, rökbarer och matställen är så anmärkningsvärd för en svensk van vid den svenska inskränktheten (på både det narkotikapolitiska och det sexuella planet) att man inte kan annat än le lite generat. Tänk om Stockholm ändå vore lite mer som Amsterdam. Lite friare, lite mindre åtstramad. Lite gladare.

Nu besökte jag inga bordeller den här gången heller, men om jag hade gjort det hade frågan om huruvida sexsäljarna var lyckliga av sitt arbete eller ej inte känts särskilt relevant. Det är bara sexsäljarna vi avkräver lycka på arbetet för att vi inte ska bespotta deras val av sysselsättning. Sexsäljarna hamnar i en omöjlig situation där de förväntas säga att de är utnyttjade offer och anklagas för att ljuga när de inte ger detta svar. De sexsäljare jag har pratat med, i både Sverige och Thailand, har imponerat på mig genom sin beslutsamhet och, i vissa fall, sitt entreprenörskap. De vet vad de vill, de vet vad de gör och de arbetar hårt för det. Och: de är inte tvingade till det av någon utomstående. De ser en möjlighet och tar den.

Jag anser att vi behöver avdramatisera sex. Visst kan sex vara speciellt om det sker av kärlek. Det kan nå en annan nivå om man har det med någon man verkligen älskar. Då spelar det ytliga som bilringar, penisstorlek, bröstform eller annat mindre roll. Men sex är också ett synnerligen basalt mänskligt behov. Tillfredsställs det inte med viss regelbundenhet inom en relation kommer någon av parterna, sannolikt båda, söka alternativ. Ett sådant är att släpa hem någon från krogen. Men sådant är riskabelt eftersom kvinnan/mannen kan börja skicka SMS eller ringa när det är som mest olämpligt.

En betydligt mer diskret lösning är således att uppsöka ett proffs. Dels är chansen till ett bra ligg större än om du släpar hem någon halvfull person från krogen vid 02-blecket. Dels kan du vara säker på att sexsäljaren inte ringer upp dig eller skickar textmeddelanden så att sambon ser (har du otur talar hon i stället ut i Aftonbladet, men jag vill tro att detta beteende inte är representativt för majoriteten sexsäljare). Många av sexsäljarnas kunder är gifta män eller män med förhållanden. Vissa gör det av ovan nämnda skäl, sexet fungerar inte i förhållandet. Andra gör det för att sexet kanske har blivit lite väl slentrian eller att sambon inte vill ställa upp det som råkar vara mannens personliga fetisch. Skälen är många. Och kvinnor i karriären sägs vara de flitigaste kvinnliga sexköparna, men detta är ett inte lika utforskat fenomen ännu.

Det är här orimligheten i att politiskt reglera sexualiteten blir så uppenbar. Egentligen säger det att vi ska hålla oss kvar i dåliga relationer och hålla käft. Vi ska inte experimentera sexuellt. Vi ska söka relationer på "normala" sätt (normalt är att betala drinkar så att en tjej blir så full att hon följer med hem för lite kuttrasju, att betala cash direkt är det inte). Vi ska alltså se efter så att politikerna nickar godkännande innan vi har sex.

Om jag nu hade köpt sex i Amsterdam hade jag i vissa personers ögon begått ett brott. Det har framförts förslag om att även förbjuda svenskar att köpa sex i andra länder, oavsett vad lagstiftningen i det aktuella landet säger om saken. Den sista Sovjetstaten Norge har gått före med en sådan idiotlag. Jag är rädd att Sverige kan följa efter. Frågan är förstås hur i hela friden en sådan lag ska kunna efterlevas - och om inte detta också ger andra länder rätten att stifta liknande lagar.

Så alla ni moralister: ni får tycka vad ni vill men håll era inskränkta åsikter för er själva. Tvinga dem inte på mig eller andra som inte delar er världsbild och bara vill leva våra liv i fred. Detta är den tydligaste skillnaden mellan äkta liberaler och de flesta övriga: vi tvingar inte andra att leva efter våra övertygelser.

Öppna bordeller saknas i Sverige. De förtäckta består, givetvis.