Internetberoende

Ibland inser jag hur beroende jag har blivit av nätet. Särskilt under pluggandet. Oavsett om det gäller uppsatsarbetet eller kinesiskan är internet en ständig följeslagare. Vi har dessutom alla våra morgonrutiner. Min består i att ta en kopp te framför datorn när jag kollar nyheter, sportresultat från natten som gick samt läser och svarar på mail.

När internetuppkopplingen slutar att fungera hemma, blir det därför lite panik. Särskilt i dag när jag skulle förbereda en intervju och kontaktuppgifterna låg i mailboxen. Nu går det lyckligtvis att sätta sig på ett kafé eller ett bibliotek och utnyttja ett nätverk där. Men det är begränsande eftersom det är omständigt att släpa med sig alla böcker som jag vill ha tillgång till när jag skriver.

Tanken på hur spamberget i mailboxen växer timme för timme om man inte går in och rensar (och ser till att läsa de riktiga mail som min webbmail resolut och utan närmare förklaring placerat i spamkorgen) är inte heller helt angenäm.

Så, ja, visst är jag internetberoende. Det är i dag i princip ofrånkomligt. Jag har dragit ut på att byta internetoperatör från Glocalnet till Comhem eftersom uppkopplingen fungerat så bra i år efter år och jag inte vill uppleva just sådana här dagar när jag måste rusa ut på stan för att gå online. Men det blir nog ett byte framöver ändå...